”I vårt dygnet-runt-samhälle blir sömnforskningen allt viktigare för hälsan”

Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, forskar om hur sömnbrist påverkar människors hälsa och prestationer. Bland annat har hans forskning visat att skiftarbetare får sämre prestationsförmåga. Här berättar han själv om sin forskning.

När jag doktorerade i humanbiologi fick jag en mycket välrenommerad sömnforskare som handledare. Som ung hade jag dessutom fått fyra barn på kort tid. Den kombinationen gjorde mig nyfiken på sömnens, eller rättare sagt sömnbristens, påverkan på människan.

Christian Benedict, Institutionen för neurovetenskap, Funktionell farmakologi

Christian Benedict, Institutionen för neurovetenskap, Funktionell farmakologi

Sedan dess har jag med Hjärnfondens hjälp kunnat bygga upp min egen sömnforskningsgrupp. Vårt arbete går ut på att ta reda på vad som gör att vi svarar olika på sömnbrist. Dålig sömn påverkar oss nämligen på många sätt som vi inte själva märker. Både i våra prestationer och rent medicinskt – det finns starka kopplingar mellan sömnstörningar och en lång rad svåra sjukdomar.

Trots att vi sover en tredjedel av våra liv är den här typen av forskning bara i sin linda. Vi måste göra mer! Inte minst då vi går mot ett samhälle mer präglat av stress, som är ett rent gift för sömnen. Min forskningsgrupp jobbar från två håll. Först använder vi befolkningsdata för att se samband. Och sedan experimentella metoder, till exempel vävnadsprov och magnetkamera, för att studera de bakomliggande mekanismerna.

Vi har redan gjort många intressanta upptäckter. Mest uppmärksamhet har vi fått för att vi har visat att de som jobbar skift får försämrad prestationsförmåga, som sitter i flera år efter återgången till normal dygnsrytm. Vi har också sett att sömnbrist får kroppen att bryta ner muskler och bygga upp fettceller.

Dålig sömn kan också förvärra många sjukdomar och dessutom påverka mottagligheten för medicinering – till exempel vid folksjukdomar som diabetes typ 2 och högt blodtryck. Sömn ser alltså ut att kunna vara ett både billigt och effektivt sätt att mer effektivt behandla väldigt kostsamma sjukdomar.

För att jag och mina kollegor inom hjärnforskningen ska kunna göra fler viktiga upptäckter behöver vi mer resurser. Därför hoppas jag på din gåva – varje krona gör stor nytta. Tack!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Drabbad av utmattningssyndrom

Jessica gillade sitt jobb som produktionsledare. Hon var van vid ett högt tempo med tighta deadlines. Men det uppdrivna arbetstempot och långvariga stressen utan chans till tillräcklig återhämtning gjorde att kroppen till slut sa ifrån. Jessica sjukskrevs för utmattning 2014. Se samtalet mellan Jessica Bladh och Katarina Hultling på Hjärnans Dag och den efterföljande paneldiskussionen där också Ullakarin Nyberg och Martin Ingvar medverkade.

Hur påverkas hjärnan av långvarig stress?

Långvarig ohälsosam stress orsakar bestående förändringar på hjärnan. Studier har visat att lång tid efter en episod med utmattningssyndrom är kroppens förmåga att svara på stress inte återställd och risken för återinsjuknande kvarstår. Martin Ingvar är författar, debattör och professor i neurofysiologi och integrativ medicin på Karolinska Institutet. Se hans föreläsning från Hjärnans Dag 2018.

”Vi kan göra mycket mer för dem som får sitt liv förstört av utmattningssyndrom”

Utmattningssyndrom är ett gigantiskt folkhälsoproblem som kostar miljarder kronor varje år. Det handlar om en hjärnsjukdom som ger svåra följder för drabbade och för samhället. Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här förklarar hon varför hjärnforskningen behöver ditt stöd!

Tips på hur du kan undvika ohälsosam stress

Det här kan du göra för att minska den negativa effekten av stress.

Så ställs diagnosen utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter. Utmattningen påverkar personen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt. Här kan du läsa om socialstyrelsens kriterier för diagnosen.

8 varningssignaler på ohälsosam stress

Symtomen på ohälsosam stress kan komma smygande. Den drabbade kan ha fått många signaler under lång tid men valt att strunta i dem. Många fortsätter envist framåt utan att lyssna på när kroppen säger ifrån. Att uppmärksamma varningssignalerna är viktigt eftersom tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom.