Hjärnfonden
Ge en gåva

”I vårt dygnet-runt-samhälle blir sömnforskningen allt viktigare för hälsan”

Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, forskar om hur sömnbrist påverkar människors hälsa och prestationer. Bland annat har hans forskning visat att skiftarbetare får sämre prestationsförmåga. Här berättar han själv om sin forskning.

När jag doktorerade i humanbiologi fick jag en mycket välrenommerad sömnforskare som handledare. Som ung hade jag dessutom fått fyra barn på kort tid. Den kombinationen gjorde mig nyfiken på sömnens, eller rättare sagt sömnbristens, påverkan på människan.

Christian Benedict, Institutionen för neurovetenskap, Funktionell farmakologi
Christian Benedict, Institutionen för neurovetenskap, Funktionell farmakologi

Sedan dess har jag med Hjärnfondens hjälp kunnat bygga upp min egen sömnforskningsgrupp. Vårt arbete går ut på att ta reda på vad som gör att vi svarar olika på sömnbrist. Dålig sömn påverkar oss nämligen på många sätt som vi inte själva märker. Både i våra prestationer och rent medicinskt – det finns starka kopplingar mellan sömnstörningar och en lång rad svåra sjukdomar.

Trots att vi sover en tredjedel av våra liv är den här typen av forskning bara i sin linda. Vi måste göra mer! Inte minst då vi går mot ett samhälle mer präglat av stress, som är ett rent gift för sömnen. Min forskningsgrupp jobbar från två håll. Först använder vi befolkningsdata för att se samband. Och sedan experimentella metoder, till exempel vävnadsprov och magnetkamera, för att studera de bakomliggande mekanismerna.

Vi har redan gjort många intressanta upptäckter. Mest uppmärksamhet har vi fått för att vi har visat att de som jobbar skift får försämrad prestationsförmåga, som sitter i flera år efter återgången till normal dygnsrytm. Vi har också sett att sömnbrist får kroppen att bryta ner muskler och bygga upp fettceller.

Dålig sömn kan också förvärra många sjukdomar och dessutom påverka mottagligheten för medicinering – till exempel vid folksjukdomar som diabetes typ 2 och högt blodtryck. Sömn ser alltså ut att kunna vara ett både billigt och effektivt sätt att mer effektivt behandla väldigt kostsamma sjukdomar.

För att jag och mina kollegor inom hjärnforskningen ska kunna göra fler viktiga upptäckter behöver vi mer resurser. Därför hoppas jag på din gåva – varje krona gör stor nytta. Tack!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Christian Benedict som är sömnforskare vi Uppsala universitet

Ny forskning fokuserar på kvinnors sömn

Hälsoproblem relaterade till sömn är allt vanligare och ungefär varannan kvinna upplever sömnsvårigheter. Vid Uppsala universitet ska en ny studie, finansierad av Hjärnfonden, undersöka kvinnors sömn i relation till hormonivåerna.
Kollage för att bildsätta julstress på arbetsplatsen och hemmet. Ett utklippt ansikte med ett paket, en tomteluva, dator och diagrampil bakom.

9 tips: Minska stressen på jobbet i jul 

Att känna sig stressad under årets slut och inför julen är det inte konstigt. Var femte svensk tycker att december är årets mest hektiska månad.  

Onyttig mat försämrar din sömn

Hur vi sover påverkar hur våra hjärnor mår. Jonathan Cedernaes undersöker hur maten du äter kan få dig att sova bättre eller sämre. Vi har fått besöka sömnlabbet på Uppsala Biomedicinska Centrum.

Nervceller som kan kopplas till långvarig stress

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress hos möss. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.

5 saker som kan skapa semesterstress – och vad som kan minska den

Semestern – en tid för välförtjänt vila. Men för många också en tid fylld av förväntan, stram planering och social samvaro. Något som kan komma med en prislapp, både ekonomiskt och energimässigt, vilket riskerar leda till ökad stress snarare än återhämtning.
Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta