”I vårt dygnet-runt-samhälle blir sömnforskningen allt viktigare för hälsan”

När jag doktorerade i humanbiologi fick jag en mycket välrenommerad sömnforskare som handledare. Som ung hade jag dessutom fått fyra barn på kort tid. Den kombinationen gjorde mig nyfiken på sömnens, eller rättare sagt sömnbristens, påverkan på människan.

Sedan dess har jag med Hjärnfondens hjälp kunnat bygga upp min egen sömnforskningsgrupp. Vårt arbete går ut på att ta reda på vad som gör att vi svarar olika på sömnbrist. Dålig sömn påverkar oss nämligen på många sätt som vi inte själva märker. Både i våra prestationer och rent medicinskt – det finns starka kopplingar mellan sömnstörningar och en lång rad svåra sjukdomar.

Trots att vi sover en tredjedel av våra liv är den här typen av forskning bara i sin linda. Vi måste göra mer! Inte minst då vi går mot ett samhälle mer präglat av stress, som är ett rent gift för sömnen. Min forskningsgrupp jobbar från två håll. Först använder vi befolkningsdata för att se samband. Och sedan experimentella metoder, till exempel vävnadsprov och magnetkamera, för att studera de bakomliggande mekanismerna.

Vi har redan gjort många intressanta upptäckter. Mest uppmärksamhet har vi fått för att vi har visat att de som jobbar skift får försämrad prestationsförmåga, som sitter i flera år efter återgången till normal dygnsrytm. Vi har också sett att sömnbrist får kroppen att bryta ner muskler och bygga upp fettceller.

Dålig sömn kan också förvärra många sjukdomar och dessutom påverka mottagligheten för medicinering – till exempel vid folksjukdomar som diabetes typ 2 och högt blodtryck. Sömn ser alltså ut att kunna vara ett både billigt och effektivt sätt att mer effektivt behandla väldigt kostsamma sjukdomar.

För att jag och mina kollegor inom hjärnforskningen ska kunna göra fler viktiga upptäckter behöver vi mer resurser. Därför hoppas jag på din gåva – varje krona gör stor nytta. Tack!