Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Alzheimerforskning med oväntade samband

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför potentialen stor att bryta ny mark. För drygt ett år sedan tilldelades hans forskargrupp extra forskningsstöd från Hjärnfonden – tack vare ett extraordinärt stort testamente.

Porträtt av Christer Betsholtz.

Christer Betsholzt, professor vid Karolinska Institutet.

Hur hänger blodkärl och Alzheimer ihop?

– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Vår hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen. Det undersöker vi nu genom att jämföra hjärnans blodkärl hos friska möss med dem i Alzheimersjuka hjärnor. Till vår hjälp har vi både vävnadsprover från avlidna människor och så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan vi se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.

Det här är ett ganska outforskat område, vad kan ert arbete leda till?

– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade “molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Tanken är att de här kartorna sedan kan göra stor nytta i framtida experiment och för att få nya idéer.

Ni har redan gjort vissa framsteg. Kan du berätta?

– Enkelt uttryckt så har vi lyckats förbättra våra grundförutsättningar. Vi har fått fram en optimal typ av Alzheimermus och även förbättrat våra molekylära metoder. Det innebär att vi kommer att kunna dra tydligare slutsatser om hur blodkärlen påverkas av Alzheimer, så jag är väldigt nöjd och hoppfull.

Ditt team har också gjort ett oväntat covid-19-fynd?

– Ja, det var inget vi hade planerat, men vi upptäckte att en typ av celler i hjärnans blodkärl tycks vara extra mottagliga för coronaviruset. Därför ska vi nu undersöka om Alzheimerpåverkade kärl gör hjärnan mer mottaglig för coronaviruset och om det kan leda till förvärrade hjärnskador hos covid-19 patienter som samtidigt har tidig Alzheimer.

Hur viktigt har det särskilda bidraget från Hjärnfonden varit?

– Det har gjort det möjligt för mig och min forskargrupp att utforska vägar vi annars inte hade gått. Och det är då de oväntade upptäckterna kan komma – som med coronaviruset!

Läs mer om Alzheimers sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
Joakim Kungsman, ett maraton om dagen för hjärnan.

Ett maraton om dagen för hjärnan

Vad får en människa att springa 73 mil med packningen på ryggen? För Joakim Kungsman var svaret hjärnan – ett organ som fascinerat honom länge och som också drabbat hans familj genom svår sjukdom.
Läs mer
Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta