Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning, Smärta

Lästid: 2 minuter

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021

I dag är det nobeldagen och nobelprisen delas ut. Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin belönas för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckterna kan bana vägen till att utveckla nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

Separata porträtt på Ardem Patapoutian och David Julius.

Ardem Patapoutian (tv) och David Julius får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Foto: KI

Förmågan att uppfatta värme, kyla och beröring är avgörande för vår överlevnad och utgör en förutsättning för att uppleva och tolka världen omkring oss.

David Julius använde kapsaicin, ett ämne som finns i chilipeppar och som framkallar känslan av hetta, för att identifiera en sensor som kan registrera värme i hudens nervtrådar. Sensorn som David Julius upptäckte med hjälp av kapsaicin kallas TRPV1 och är en sk jonkanal som aktiveras av smärtsam värme. Flera liknande  jonkanaler har också identifierats och vi förstår nu hur olika temperaturer kan ge upphov till elektriska signaler i nervsystemet.

Ardem Patapoutian har använt sig av en metod för att förstå hur celler reagerar på mekaniskt tryck, och upptäckte då en helt ny klass av sensorer. Dessa finns både i hudens nervändar och i inre organ. Sensorn som han först identifierade tillhör en tidigare helt okänd  klass av tryckkänsliga jonkanaler och har fått namnet Piezo1. Ytterligare ett protein, Piezo2, upptäcktes genom dess nära släktskap till Piezo1.

Ardem Patapoutians forskargrupp visade sedan att Piezo2 behövs för kroppens förmåga att känna av beröring på huden. Piezo2 har också en avgörande roll för att registrera musklernas anspänning vilket gör att nervsystemet känner av kroppens olika delar och deras position i rummet, ett sinne kallat proprioception.

David Julius och Ardem Patapoutians upptäckter innebär att vi nu förstår hur förnimmelse av värme, hetta, kyla och olika mekaniska stimuli kan omvandlas till nervsignaler som gör att vi kan uppfatta och anpassa oss till vår omvärld.

Upptäckterna har betydelse för en rad fysiologiska processer och sjukdomstillstånd och kan bana vägen för nya och bättre behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis mot kronisk smärta.

Läs mer om prisen här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta