Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning, Hjärnan

Lästid: 2 minuter

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem).

3D-volymavbidlning – Inre örat film 4 (Csaba Ádori, Karolinska Institutet, Institutionen för neurovetenskap)

Porträtt av Francois Lallemend.

Francois Lallemend

En av forskarna bakom studien.

När vi hör leds ljudvågor in genom hörselgången till trumhinnan, som kommer i svängning. Hörselbenen leder sedan in ljudvågorna i hörselsnäckan till hörselns sinnesceller – hårcellerna. En del celler tar emot höga ljud, andra låga. Ljudvågorna omvandlas till elektriska signaler som hörselnerven transporterar till hjärnan, som tolkar och ”talar om” för oss vad vi hör.

Tidigare har forskare vid Karolinska Institutet visat att det finns flera typer av nervceller som sänder hörselsignalerna till hjärnan. I studier på möss visar nu samma forskargrupp att de olika typerna av nervceller i hörselsnäckan bildas före födseln.

‒ Våra resultat visar att de flesta aspekter som är direkt kopplade till den funktionella mångfalden av hörselneuroner verkar vara inneboende och molekylärt definierade före födseln, säger Francois Lallemend, senior forskare vid Institutionen för neurovetenskap.

Nya behandlingar av hörselskador

‒ Detta har konsekvenser dels för hur vi kan tolka perifera hörselfunktioner (dys-) funktioner vid födseln och dels för att utforma sätt att konvertera nervcellstyper i patologiska tillstånd eller vid medfödd döv cochlea och förhoppningsvis kunna förbättra hörseln.

– Nästa steg är att undersöka om och hur denna mångfald påverkas vid patologiska tillstånd, till exempel efter bullertrauma eller vid åldrande, och använda vår nya molekylära kunskap och våra verktyg för att återställa hörselneuronfunktionen och normal hörsel, säger Francois Lallemend.

Porträtt av Saida Hadjab.

Saida Hadjab

En av forskarna bakom studien.

Forskarna har använt avancerade analysmetoder för att utföra studien.

‒ Vi har kartlagt genuttrycket av hörselneuroner  hos möss under flera dagars utveckling, med hjälp av en metod kallad encellstranskriptomik, säger Saida Hadjab.

Med metoden kan forskarna undersöka vilka gener som används i enskilda nervceller och på så sätt se vilka gener som används under utvecklingen av nervcellerna under fostertiden.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av studien.

Läs pressmeddelandet från Karolinska Institutet här.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Hon söker nya behandlingar vid schizofreni

Sophie Erhardt vill förstå och på sikt behandla problem med minne, koncentration och sömn vid schizofreni, bipolär sjukdom och vissa inflammationsrelaterade tillstånd efter infektion. Med stöd från Hjärnfonden undersöker hon om en bättre balans av ett av hjärnans egna ämnen kan öppna en ny väg till behandlingar.
Läs mer
Skärmtid unga kollage

Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Hur hänger ungas skärmvanor ihop med depression och ångest? En svensk tvillingstudie visar att ärftlighet och uppväxtvillkor kan förklara en betydande del av kopplingen. Forskningen har finansierats med stöd från Hjärnfonden.
Läs mer
Peter Andersen

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta