Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträttbild på kvinnliga forskaren Cecilia Lundberg i kontorsmiljöhjarnfonden

”Vi måste göra allt vi kan för att nå nya genombrott”

Just nu pågår över 140 forskningsprojekt med bidrag från Hjärnfonden. Professor Cecilia Lundberg, ordförande för vår Vetenskapliga nämnd, vet hur viktig varje krona är för alla dessa hjärnforskare. Här berättar hon om de ekonomiska utmaningarna.

I mitt arbete för Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd väljer jag, tillsammans med mina 23 expertkollegor, vilken hjärnforskning som ska få finansiering. Konkurrensen är mycket hård, eftersom det finns fler lovande forskningsprojekt än vad pengarna räcker till.

Bättre resurser skulle alltså göra mer livsviktig hjärnforskning möjlig. Jag vet, eftersom jag själv leder en forskargrupp som letar efter nya behandlingar av Parkinsons sjukdom. Förutom att arbeta hårt i laboratoriet måste jag ägna mycket tid åt att söka finansiering. Jag tror att jag talar för alla hjärnforskare när jag säger att vi drömmer om att kunna fokusera mer på det vi brinner för – att ge människor längre och friskare liv.

Att kunna anställa fler talanger, inleda internationella samarbeten och få möjlighet att följa upp nya idéer är ofta helt avgörande – men tyvärr är det inte gratis. Vi måste göra allt vi kan för att nå nya genombrott. Hjärnans sjukdomar slår hårt mot både patienter och anhöriga – och kostar samhället ofattbara summor varje år. Ändå satsar inte staten tillräckligt på forskning kring sådant som nya Alzheimerbehandlingar, effektivare strokerehabilitering och bättre Parkinsonmediciner.

Det händer väldigt mycket inom hjärnforskningen nu, inte minst inom biologiska behandlingar – som genterapier, antikroppsläkemedel och stamcellstransplantationer. De här behandlingsformerna har redan börjat göra nytta i vården, men det är en liten bit kvar till de riktigt stora framstegen.

Hjärnforskningen är vårt enda hopp i kampen mot flera svåra sjukdomar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Lyckad stamcellsbehandling vid Parkinsons

För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.
En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta