Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Forskning, Hjärnan

Lästid: 2 minuter

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Porträtt av Robin Rohlén.

Robin Rohlén, en av Hjärnfondens stipendiater forskar vid Lunds universitet.

Namn: Robin Rohlén
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Umeå
Forskningsområde: Medicinsk teknik/neuroteknik

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag ska utveckla ett ultraljudsbaserat neuralt gränssnitt. Det betyder att medla information mellan nervtrådar och specifika muskler genom ultraljud. Dagens neurala gränssnitt bygger framförallt på mätning av elektrisk aktivitet från muskler med hjälp av elektroder på hudytan. Denna teknik har välkända begränsningar, bland annat kan tekniken inte samla in information från aktivitet långt från hudytan och är känslig för bland annat svett.

Ultraljud är en teknik som inte har dessa begränsningar och kan samla in information från hela muskelns tvärsnitt. Även om ultraljudsbaserade neurala gränssnitt har stor potential så existerar inte dessa metoder idag. Det är här detta projekt kommer in i bilden.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av perifera nervskador?

Genom att fånga upp muskelrörelser med ultraljud och därefter dela upp ultraljudssignalerna till rörelser orsakade av motoriska nervtrådar kommer ultraljud kunna förmedla informationen från nervtrådarna till muskler som behövs för att göra vissa rörelser. Detta är viktigt vid exempelvis styrning av en robothand för personer som fått amputera en hand eller att förstärka kommunikationen mellan nerv och muskel vid exempelvis ryggmärgsskador.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den största utmaningen är att, i realtid, detektera aktivitet, informera och agera på denna information eftersom det är mycket data som kommer samlas in, bearbetas och analyseras. Nyckeln kommer att vara kombinationen av avancerade algoritmer och metodik.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Min fascination över hur hjärnan ligger till grund för alla rörelser vi väljer att göra genom de nervtrådar som slutligen kommunicerar med våra muskler. Det är något vi tar för givet varje dag då vi normalt sett inte behöver tänka på att exempelvis sätta ett ben framför det andra eller att ta tag i en penna och skriva sitt namn.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jakten efter ny kunskap som för tillfället är okänd och att tillgängliggöra denna kunskap med förhoppningen om att det ska vara till nytta för patienter.

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Det här stipendiet innebär att jag får möjligheten att bedriva detta forskningsprojekt för att lösa de utmaningar som kan göra stor skillnad för patienter i framtiden.

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium 2023

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta