Hjärnfonden
Ge en gåva

Kategori: Forskning

Lästid: 2 minuter

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Ett kollage med blommor som växer ur ett mikroskop.

För att vara välmående och prestera i ett samhälle behöver våra hjärnor ges förutsättningar att nå sin fulla potential. Då behövs det inte bara nya landvinningar inom medicin, hälsa och klinisk behandlingsforskning med inriktning på hjärnan och nervsystemet. Det krävs också framgångar inom andra forskningsområden. Var fjärde år lägger regeringen fram en proposition om inriktningen för forskningspolitiken. I arbetet med den vill Hjärnfonden lyfta fram tre förslag:

  • Statens finansiering av medicinsk forskning ska öka i förhållande till BNP och resurserna till hjärnforskning ska motsvara sjukdomsbördan. I dag står hjärnan för 22 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige, men den statliga forskningsfinansieringen motsvarar inte det. Under 2023 tilldelades neuroforskningen 18 % i Vetenskapsrådets utdelning.
  • De tvärvetenskapliga och tvärsektoriella samarbetena mellan olika aktörer ska öka kraftigt och ha tydliga mål. Hjärnan är inte bara ett medicinskt problem. Komplexa samhällsbehov kräver multidisciplinär forskning som involverar fler samarbeten och olika fakulteter. Till exempel behöver utbildningsforskning sammanföras med psykologi, naturvetenskap, samhällsforskning och teknik.
  • Den öppna vetenskapen ska främjas. Öppen vetenskap syftar till att göra vetenskaplig kunskap öppet tillgänglig, åtkomlig och återanvändbar för alla. Hjärnfonden ser att öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och allmänhetens delaktighet i vetenskapliga processer är prioriterade områden. Med öppen vetenskap bidrar vi till att bygga ett samhälle där kunskap och fakta vilar på vetenskaplig evidens.

— Hjärnfondens uppfattning är att flera samhällsproblem skulle kunna mötas genom en större förståelse för hur hjärnan fungerar och genom att bättre tillvarata forskningsinsikter. Vi behöver se till att befintlig och ny kunskap inom fler områden når fram till individer och till fler samhällssektorer, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Prenumerera

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Närbild av Erik Smedler i labbet.

De söker efter livsviktiga svar

Bipolär sjukdom är ett allvarligt tillstånd, ändå vet vi för lite om dess mekanismer på cellnivå. Och då är det svårt att utveckla nya behandlingar. Här berättar hjärnforskaren Erik Smedler vid Göteborgs universitet om hur hans team kan göra skillnad – om de får finansiellt stöd.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen.

Nytt precisionsläkemedel ger hopp vid ovanlig form av ALS

Ett nytt läkemedel har visat lovande resultat för personer med en sällsynt och ofta mycket aggressiv form av ALS. Forskningen har fått stöd från Hjärnfonden och Hjärnfondens filantroper.
Läs mer
Porträtt av Lene Uhrbom.

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta