Hjärnfonden
Ge en gåva

Kategori: Forskning

Lästid: 2 minuter

Hjärnfonden lägger fram tre förslag till forskningspropositionen

Det finns stora möjligheter att möta framtidens samhällsutmaningar genom att stärka hjärnforskningen. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.

Ett kollage med blommor som växer ur ett mikroskop.

För att vara välmående och prestera i ett samhälle behöver våra hjärnor ges förutsättningar att nå sin fulla potential. Då behövs det inte bara nya landvinningar inom medicin, hälsa och klinisk behandlingsforskning med inriktning på hjärnan och nervsystemet. Det krävs också framgångar inom andra forskningsområden. Var fjärde år lägger regeringen fram en proposition om inriktningen för forskningspolitiken. I arbetet med den vill Hjärnfonden lyfta fram tre förslag:

  • Statens finansiering av medicinsk forskning ska öka i förhållande till BNP och resurserna till hjärnforskning ska motsvara sjukdomsbördan. I dag står hjärnan för 22 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige, men den statliga forskningsfinansieringen motsvarar inte det. Under 2023 tilldelades neuroforskningen 18 % i Vetenskapsrådets utdelning.
  • De tvärvetenskapliga och tvärsektoriella samarbetena mellan olika aktörer ska öka kraftigt och ha tydliga mål. Hjärnan är inte bara ett medicinskt problem. Komplexa samhällsbehov kräver multidisciplinär forskning som involverar fler samarbeten och olika fakulteter. Till exempel behöver utbildningsforskning sammanföras med psykologi, naturvetenskap, samhällsforskning och teknik.
  • Den öppna vetenskapen ska främjas. Öppen vetenskap syftar till att göra vetenskaplig kunskap öppet tillgänglig, åtkomlig och återanvändbar för alla. Hjärnfonden ser att öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och allmänhetens delaktighet i vetenskapliga processer är prioriterade områden. Med öppen vetenskap bidrar vi till att bygga ett samhälle där kunskap och fakta vilar på vetenskaplig evidens.

— Hjärnfondens uppfattning är att flera samhällsproblem skulle kunna mötas genom en större förståelse för hur hjärnan fungerar och genom att bättre tillvarata forskningsinsikter. Vi behöver se till att befintlig och ny kunskap inom fler områden når fram till individer och till fler samhällssektorer, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Prenumerera

Relaterat

Porträtt av Agneta Nordberg.

Hjärnavbildning med stor potential för arbetet mot alzheimer

De senaste åren har hjärnforskningen bidragit till en ökad förståelse för mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Det stärker professor Agneta Nordbergs tro på att sjukdomen går att stoppa. Här berättar hon mer och förklarar varför mer stöd behövs.
Läs mer
Porträtt av Sophie Erhardt.

Hon söker nya behandlingar vid schizofreni

Sophie Erhardt vill förstå och på sikt behandla problem med minne, koncentration och sömn vid schizofreni, bipolär sjukdom och vissa inflammationsrelaterade tillstånd efter infektion. Med stöd från Hjärnfonden undersöker hon om en bättre balans av ett av hjärnans egna ämnen kan öppna en ny väg till behandlingar.
Läs mer

Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Hur hänger ungas skärmvanor ihop med depression och ångest? En svensk tvillingstudie visar att ärftlighet och uppväxtvillkor kan förklara en betydande del av kopplingen. Forskningen har finansierats med stöd från Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen.

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Zaal Kokaia talar på scen.

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta