Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och fler än 100 000 svenskar är i dag drabbade. Av dem är omkring 7 000 under 65 år.

– Även om ålder är en riskfaktor är Alzheimers sjukdom inte en naturlig del av åldrandet, säger Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden.

Alzheimer kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan, som leder till att hjärnans nervceller efter hand förtvinar. Vanliga symtom är försämrat närminne, sämre lokalsinne och tidsuppfattning, svårigheter att uttrycka sig och problem med vissa kroppsrörelser. Med tiden får den som har kognitiv svikt allt svårare att klara vardagen. Många blir också oroliga, får ångest och kan ha det svårt att planera.

Förutom det lidande som sjukdomen orsakar både drabbade och anhöriga innebär alzheimer stora kostnader. Tillsammans med andra demenssjukdomar kostar alzheimer samhället 57,4 miljarder kronor varje år, i direkta och indirekta kostnader.

På senare år har alzheimerforskningen lett till stora genombrott, inte minst i Sverige.

– Sverige har alltid varit ledande inom alzheimerforskningen och nu händer otroligt mycket. Det är verkligen ett paradigmskifte, konstaterar Beata Ferencz.

Inte minst har stora landvinningar gjorts vad gäller diagnostisering. Svenska forskare har till exempel utvecklat ett blodprov, som med 90 procents säkerhet kan upptäcka om en patient med minnessvårigheter har alzheimer, forskning som Hjärnfonden varit med och finansierat.

– Det är inte ovanligt att man i dag får en felaktig diagnos eller att den uteblir helt.

Därför är det viktigt att stärka såväl primär- som specialistvården i användandet av nya forskningsgenombrott. En tidig diagnos är en förutsättning för tidiga insatser som kan fördröja sjukdomsförloppet.

Nya, sjukdomsmodifierande läkemedel är även på väg mot den svenska marknaden. En av de mer omtalade behandlingarna har också fått forskningsstöd från Hjärnfonden.

– Generellt har de nya läkemedlen potential att bromsa kognitiv försämring, konstaterar Beata Ferencz.

Att behandlingarna snabbt börjar användas inom vården är inte bara viktigt för patienternas skull, utan även för den fortsatta forskningen, som till stor del bygger på de behandlingar som tillämpas.

I takt med att Sveriges befolkning blir allt äldre växer också antalet alzheimerpatienter. På global nivå väntas det totala antalet demenssjuka öka från 47 till 132 miljoner personer fram till år 2050. Trycket på vården kommer därför att öka.

– Vi behöver en snabb implementering av nya behandlingar, men också öka kunskapen inom primärvården, idag är kunskapen om alzheimer inte tillräcklig. Vården måste få resurser till detta.

Hjärnfonden vill att regeringen säkerställer tydlig ansvarsfördelning i den nationella demensstrategin, inför årlig uppföljning med indikatorer – inklusive för alzheimer – samt kopplar resurser till aktörernas uppdrag

– I framtiden kan de kognitiva mottagningarna i större utsträckning behöva ansvara för både behandling och uppföljning. För det krävs resurser, men också ett nationellt uppdrag för att kunna samverka, dela information och arbeta effektivt.

Och fortfarande behövs mer grundforskning kring uppkomsten av Alzheimers sjukdom.

– Generellt är kunskapen om hjärnan låg och vi vet fortfarande inte allt om orsakerna bakom Alzheimers sjukdom. Vi har gjort stora landvinningar, men de här framstegen är bara början. Forskningen måste få resurser som står i paritet med sjukdomsbördan.