Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Porträtt av Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet.

Forskare vid Stockholms universitet och King’s College London har upptäckt att viktiga förändringar i nervceller uppstår tidigt i sjukdomsförloppet vid ALS – långt innan andra tecken syns. Upptäckten, som publicerats i Nature Communications, kan bana väg för helt nya sätt att behandla sjukdomen i ett tidigare skede.

– De nervceller som slutligen dör i ALS får problem strax efter att de bildats, säger Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studien i ett pressmeddelande.

Tidiga fel i cellernas energiförsörjning

Forskarna kunde visa att motorneuroner – de nervceller som styr våra muskler – tidigt får störningar i sina mitokondrier, cellens energifabriker. Dessa problem uppstod oavsett vilken mutation som orsakat sjukdomen.

– Det tidigaste tecknet på problem såg vi i mitokondrierna och i hur de transporteras ut i nervcellens utskott, där de verkligen behövs för att upprätthålla kommunikationen med musklerna, säger Eva Hedlund.

Att skadan sker så tidigt och är gemensam för flera olika mutationer innebär att det kan bli möjligt att utveckla läkemedel som riktar sig mot just denna sårbara punkt.

Ny syn på sjukdomens mekanismer

Genom att med hjälp av gensaxen CRISPR skapa nervceller med specifika mutationer, kunde forskarna också visa att vissa mutationer inte leder till förlorad funktion – utan till nya, skadliga egenskaper.

– Vi har nu för första gången kunnat visa att felen orsakas av en toxisk funktion hos det muterade proteinet, inte av att något går förlorat, säger Eva Hedlund.

Resultaten bidrar till en ny förståelse av sjukdomens orsaker och gör det möjligt att i framtiden identifiera behandlingar som sätts in långt innan symtomen blir allvarliga.

En viktig pusselbit

ALS är en snabbt fortskridande och idag obotlig sjukdom. Att förstå vad som händer i nervcellen i ett så tidigt skede är ett viktigt steg mot framtidens behandlingar.

– Vi vill förstå hur dessa tidiga fel påverkar cellernas energinivåer, deras kontakt med muskler och hur vi kan förhindra att den bryts. Det är en viktig nyckel till att förändra prognosen för personer med ALS, säger Eva Hedlund.

Pressmeddelande från Stockholms universitet

  • Ny forskning om ALS öppnar för tidig behandling

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta