Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Porträtt av Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet.

Forskare vid Stockholms universitet och King’s College London har upptäckt att viktiga förändringar i nervceller uppstår tidigt i sjukdomsförloppet vid ALS – långt innan andra tecken syns. Upptäckten, som publicerats i Nature Communications, kan bana väg för helt nya sätt att behandla sjukdomen i ett tidigare skede.

– De nervceller som slutligen dör i ALS får problem strax efter att de bildats, säger Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studien i ett pressmeddelande.

Tidiga fel i cellernas energiförsörjning

Forskarna kunde visa att motorneuroner – de nervceller som styr våra muskler – tidigt får störningar i sina mitokondrier, cellens energifabriker. Dessa problem uppstod oavsett vilken mutation som orsakat sjukdomen.

– Det tidigaste tecknet på problem såg vi i mitokondrierna och i hur de transporteras ut i nervcellens utskott, där de verkligen behövs för att upprätthålla kommunikationen med musklerna, säger Eva Hedlund.

Att skadan sker så tidigt och är gemensam för flera olika mutationer innebär att det kan bli möjligt att utveckla läkemedel som riktar sig mot just denna sårbara punkt.

Ny syn på sjukdomens mekanismer

Genom att med hjälp av gensaxen CRISPR skapa nervceller med specifika mutationer, kunde forskarna också visa att vissa mutationer inte leder till förlorad funktion – utan till nya, skadliga egenskaper.

– Vi har nu för första gången kunnat visa att felen orsakas av en toxisk funktion hos det muterade proteinet, inte av att något går förlorat, säger Eva Hedlund.

Resultaten bidrar till en ny förståelse av sjukdomens orsaker och gör det möjligt att i framtiden identifiera behandlingar som sätts in långt innan symtomen blir allvarliga.

En viktig pusselbit

ALS är en snabbt fortskridande och idag obotlig sjukdom. Att förstå vad som händer i nervcellen i ett så tidigt skede är ett viktigt steg mot framtidens behandlingar.

– Vi vill förstå hur dessa tidiga fel påverkar cellernas energinivåer, deras kontakt med muskler och hur vi kan förhindra att den bryts. Det är en viktig nyckel till att förändra prognosen för personer med ALS, säger Eva Hedlund.

Pressmeddelande från Stockholms universitet

  • Ny forskning om ALS öppnar för tidig behandling

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Torsten sitter med sina barn i soffan.

ALS-sjuka fembarnspappan samlar in rekordsumma till forskningen

Torsten Gabrielsson, 42, har den obotliga nervsjukdomen ALS. Han har också samlat in över tre miljoner till forskningen. “Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom”.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta