Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Forskare vid Stockholms universitet och King’s College London har upptäckt att viktiga förändringar i nervceller uppstår tidigt i sjukdomsförloppet vid ALS – långt innan andra tecken syns. Upptäckten, som publicerats i Nature Communications, kan bana väg för helt nya sätt att behandla sjukdomen i ett tidigare skede.

– De nervceller som slutligen dör i ALS får problem strax efter att de bildats, säger Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studien i ett pressmeddelande.

Tidiga fel i cellernas energiförsörjning

Forskarna kunde visa att motorneuroner – de nervceller som styr våra muskler – tidigt får störningar i sina mitokondrier, cellens energifabriker. Dessa problem uppstod oavsett vilken mutation som orsakat sjukdomen.

– Det tidigaste tecknet på problem såg vi i mitokondrierna och i hur de transporteras ut i nervcellens utskott, där de verkligen behövs för att upprätthålla kommunikationen med musklerna, säger Eva Hedlund.

Att skadan sker så tidigt och är gemensam för flera olika mutationer innebär att det kan bli möjligt att utveckla läkemedel som riktar sig mot just denna sårbara punkt.

Ny syn på sjukdomens mekanismer

Genom att med hjälp av gensaxen CRISPR skapa nervceller med specifika mutationer, kunde forskarna också visa att vissa mutationer inte leder till förlorad funktion – utan till nya, skadliga egenskaper.

– Vi har nu för första gången kunnat visa att felen orsakas av en toxisk funktion hos det muterade proteinet, inte av att något går förlorat, säger Eva Hedlund.

Resultaten bidrar till en ny förståelse av sjukdomens orsaker och gör det möjligt att i framtiden identifiera behandlingar som sätts in långt innan symtomen blir allvarliga.

En viktig pusselbit

ALS är en snabbt fortskridande och idag obotlig sjukdom. Att förstå vad som händer i nervcellen i ett så tidigt skede är ett viktigt steg mot framtidens behandlingar.

– Vi vill förstå hur dessa tidiga fel påverkar cellernas energinivåer, deras kontakt med muskler och hur vi kan förhindra att den bryts. Det är en viktig nyckel till att förändra prognosen för personer med ALS, säger Eva Hedlund.

Pressmeddelande från Stockholms universitet

  • Ny forskning om ALS öppnar för tidig behandling

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.

27-åriga Victoria lever med ALS och kämpar för forskningen

Victoria Sandsjoe var bara 21 år när hon fick diagnosen ALS. I dag bidrar hon till forskning och sprider kunskap om den dödliga sjukdomen: ”Det här är en sjukdom som ingen borde drabbas av”.

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta