Text: Emelie Bäckelin
Vetenskaplig redaktör och skribent
Faktagranskning: Anna Jörnvi
Sakkunnig och leg. dietist
Lästid: 4 minuter
Så hänger tarmen och hjärnan ihop
Tarmen och hjärnan har en tätare kontakt än man tidigare trott. Nu undersöker forskare hur tarmflora, kost och inflammation kan påverka hjärnans funktion – och vad det kan betyda för framtidens hjärnhälsa.
Det som händer i magen stannar inte alltid i magen. Under de senaste åren har forskare fått allt mer kunskap om hur tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra – genom nervsystemet, immunsystemet och ämnen som bildas av bakterierna i tarmen.
Sambandet brukar kallas tarm-hjärnaxeln, eller gut-brain axis. Det är ett dubbelriktat system: hjärnan kan påverka magen, men signaler från tarmen kan också nå hjärnan. En viktig del av tarm-hjärnaxeln är tarmfloran (även kallad tarmmikrobiotan), det vill säga de bakterier och andra mikroorganismer som lever i tarmen. De hjälper till att bryta ner mat, påverkar immunförsvaret och kan bilda ämnen som når andra delar av kroppen.
Tarmfloran påverkas av maten vi äter
Tarmfloran är inte statisk. Den påverkas av bland annat kost, ålder, läkemedel, infektioner och livsstil. En kost med mycket raffinerade produkter och lite fibrer har i forskningen kopplats till obalans i tarmfloran. Även överdriven alkoholkonsumtion och antibiotikaanvändning kan påverka tarmfloran.
Fibrer är särskilt intressanta eftersom de fungerar som näring för vissa gynnsamma bakterier i tjocktarmen. När bakterierna bryter ner fibrer kan de bilda kortkedjiga fettsyror, ämnen som forskare undersöker för deras möjliga betydelse för inflammation, immunförsvar och hjärnans miljö.
Det betyder inte att ett enskilt livsmedel kan styra hjärnans hälsa. Men det stärker bilden av att kosten är en av flera faktorer som kan ge både tarmen och hjärnan bättre förutsättningar.
Ny kunskap om hjärnans sjukdomar
Vid flera sjukdomar i hjärnan och nervsystemet har forskare sett förändringar i tarmfloran och i kommunikationen mellan tarm och hjärna. Det gäller bland annat alzheimer, Parkinsons sjukdom och MS.
Forskningen undersöker om sådana förändringar kan bidra till inflammation och påverka sjukdomarnas utveckling. Det betyder inte att förändringar i tarmfloran ensamt förklarar sjukdomarna. Inte heller kan vi ännu säga att en viss kost kan förebygga eller behandla dem. Men det ger forskningen fler spår att följa och ökar förståelsen för hur nära kroppens system hänger samman.
Många studier visar lovande samband, men kunskapen är ännu inte färdig. Fler kliniska studier på människor behövs för att forskare säkrare ska kunna förstå vilken roll kost och tarmflora kan spela vid hjärnans sjukdomar.
Prebiotika, probiotika och vanlig mat
I forskningen studeras både prebiotika och probiotika. Prebiotika är ämnen, ofta fibrer, som fungerar som näring för gynnsamma bakterier i tarmen. Probiotika är levande bakterier som kan tillföras via vissa livsmedel eller tillskott.
Resultaten är lovande, men forskningen är ännu inte tillräckligt tydlig för att probiotikatillskott ska kunna rekommenderas som behandling vid hjärnans sjukdomar.
För de flesta är ett bättre första steg att se över helheten i kosten. En varierad kost med mycket växtbaserade livsmedel ger tarmfloran bättre förutsättningar och ligger i linje med det vi redan vet om hjärnvänliga matvanor.
Mat som ger tarmfloran bättre förutsättningar
Fibrer är en viktig del av en kost som ger tarmfloran bättre förutsättningar. De används av gynnsamma bakterier i tjocktarmen och kan bidra till att ämnen bildas som forskare undersöker för deras möjliga betydelse för immunförsvar, inflammation och hjärnans funktion.
I praktiken handlar det om vanor som upprepas över tid: att ofta välja grönsaker, baljväxter, fullkorn, frukt, bär, nötter och frön. Samtidigt kan det vara klokt att begränsa alkohol liksom näringsfattiga livsmedel med tillsatt socker och låg fiberhalt. Det kan handla om exempelvis godis och vitt bröd.
Mellanmål med fibrer och variation
- Morots- och gurkstavar med hummus
Ett enkelt och fiberrikt mellanmål där grönsaker och baljväxter bidrar med både fibrer och viktiga näringsämnen. - Lättyoghurt med kvarg, hallon och valnötter
Fermenterade mejeriprodukter, bär och nötter ger en bra kombination av protein, fibrer och nyttiga fetter – ett mättande mellanmål som också gynnar en varierad kost. - Bananglass med jordnötssmör och blåbär
Mixa en fryst banan till en krämig glass och toppa med jordnötssmör och blåbär. Ett enkelt alternativ som passar både som mellanmål och efterrätt.
Helheten är viktigast
Tarm-hjärnaxeln visar hur tätt kroppens system hänger ihop. Det som påverkar tarmen kan också ha betydelse för immunförsvaret, inflammationsprocesser och signaler till hjärnan. Men forskningen ger ännu inte enkla svar på exakt vilken roll tarmfloran spelar för olika hjärnsjukdomar.
Därför är det viktigaste rådet fortfarande helheten: en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, god sömn, social gemenskap och mental stimulans. Tillsammans kan de ge hjärnan bättre förutsättningar genom livet.
Kunskapen om tarm-hjärnaxeln ger forskningen nya spår att följa. Genom att förstå mer om samspelet mellan tarmen, immunförsvaret och hjärnan kan framtidens förebyggande insatser och behandlingar bli mer träffsäkra.
Dietistens kommentar
Enligt Anna Jörnvi, legitimerad dietist och sakkunnig på Hjärnfonden, är det klokt att utgå från det vi vet mest om: ett varierat kostmönster som ger tarmfloran bra förutsättningar över tid.
– Det är lätt att fastna vid enskilda tillskott eller livsmedel. Men forskning visar att det snarare är helheten, våra så kallade kostmönster som är betydelsefulla. Därmed är grunden är fortfarande variation, färgglatt och kostfibrer. Grönsaker, baljväxter, fullkorn, frukt, bär, nötter och frön ger tarmfloran näring och är en bra bas i en hjärnvänlig kost.
När det gäller probiotika är forskningsläget ännu inte tillräckligt tydligt för säkra råd vid hjärnans sjukdomar.
– Probiotika är ett intressant forskningsområde, men i dag behövs fler robusta kliniska studier på människor innan vi kan dra säkra slutsatser om effekterna vid sjukdomar som alzheimer, Parkinsons sjukdom och MS.
