Funktionsnedsättningen innebär begränsade beteenden, aktiviteter och intressen. För att man ska ställa diagnosen Aspergers syndrom, måste svårigheterna medföra allvarliga problem i vardagen.
För att ta reda på om en person har Aspergers syndrom bedömer man personens beteenden och svårigheter. Det är en läkare, en psykolog eller ett team där flera yrken finns representerade, som ställer diagnosen, och ofta är även andra involverade, till exempel en psykolog. För att få diagnosen Aspergers syndrom ska man ha allvarlig begränsning i förmågan till ömsesidigt socialt samspel samt begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter. Ett annat krav för att diagnosen Aspergers syndrom är att personen ska ha en begåvning inom den så kallade normalvariationen, vilket innebär att det inte får finnas någon generell utvecklingstörning. Personen ska inte heller ha någon generell försening av den tidiga allmänna språkutvecklingen. Ett ytterligare krav i diagnoskriterierna är att symptomen orsakar betydande problem i vardagslivet.
SYMPTOM
Aspergers syndrom är förmodligen medfött eller uppstår i början av livet som en följd av skador eller genetiska faktorer som gör att vissa delar i hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt. Det kan dock dröja upp till fyraårsåldern eller ännu längre innan man märker av funktionshindret.
Funktionsnedsättningen kan göra att personen får svårt att umgås med andra. Det är vanligt med motoriska problem som svårigheter att samordna rörelser, vilket kan ge problem med lagsporter och i gymnastiken. Många personer med Aspergers syndrom har svårt att koncentrera sig, vissa är överaktiva och impulsiva.
Personer med Aspergers syndrom har svårigheter när det gäller:
-
Förmåga att förstå hur andra tänker.
-
Förmåga till ömsesidig dialog.
-
Svårt med planering och organisering av tillvaron.
-
bland begränsade eller enformiga intressen.
-
Fixeringar och låsningar i beteendet.
-
Konkret tänkande vilket kan göra att de tolkar det som sägs bokstavligt.
BEHANDLING
Behandlingen bygger på information och anpassningar av barnets miljö. Vuxna som kommer i kontakt med barnet behöver kunskaper för att på bästa sätt stödja och möta barnets behov. Med insatser som dessa kan de flesta leva ett förhållandevis självständigt liv som vuxna. I vissa fall kan medicinering hjälpa, framförallt om det finns svåra koncentrationsproblem eller uttalad tvångsmässighet med i bilden.
Visste du att...
-
Aspergers syndrom beror inte på psykosociala faktorer i barndomen.
-
Minst fyra av 1 000 barn i grundskolan har Aspergers syndrom.
-
Aspergers syndrom är vanligare bland pojkar än bland flickor.