Hjärnfonden
Ge en gåva
En person sitter på en el-cykel på en väg vid vattnet med ett stort berg i bakgrunden.

Varje år måste drygt 19 000 personer uppsöka sjukvården i samband med cykelolyckor.

Hjärnfonden kräver hjälmtvång för elcykel

Elcyklar ökar i popularitet och branschen räknar med att försäljningen landar på 50 000 i år. Det är en ökning med 67 procent jämfört med föregående år. Elcyklar klassas som cyklar men är försedda med elmotor och når en hastighet på 25 kilometer i timmen. Hjärnfonden ser en stor risk med att högre hastigheter kan orsaka fler olyckor, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser och efterlyser därför obligatorisk cykelhjälm.

Hjärnan är mycket känslig för stötar och har en begränsad läkningsförmåga. Även en mildare hjärnskada kan ge besvärliga konsekvenser och försämra livskvaliteten. Enligt Socialstyrelsens patientregister måste varje år drygt 19 000 personer uppsöka sjukvården i samband med cykelolyckor och drygt 3 560 skadas så svårt att de måste läggas in för fortsatt behandling. Vanligaste skadorna är blödningar följt av frakturer och sårskador men allvarligast är huvudskador som kan leda till bestående hjärnskador.

Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

– Eftersom elcyklar i genomsnitt håller en högre hastighet ökar också risken för allvarligare olyckor. Med hjälm kan man minska de svåra huvudskadorna. Hjälmanvändningen ökar visserligen, men inte tillräckligt mycket. Cykelhjälm borde därför vara obligatoriskt för alla och i synnerhet för elcyklar, säger Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden.

Förra året såldes 30 000 elcyklar. Enligt rapporten ”Trafiksäkerhetsaspekter av ökad användning av elcyklar i Sverige” (Trivector, 2014) kommer troligtvis antalet olyckor och även antalet olyckor med allvarliga konsekvenser öka på grund av ökad elcykelanvändning i Sverige. Detta beror bland annat på:

  • högre hastigheter
  • felaktiga förväntningar bland övriga trafikantgrupper (elcyklister ser ut som vanliga cyklister men hastigheten är i genomsnitt högre)
  • överflyttning från bil till elcykel och flera olyckor under en invänjningsfas

– Aktuell forskning har visat att även relativt lindriga hjärnskador kan ge påvisbara förändringar i hjärnan och en ansenlig del av dessa skador orsakar kroniska besvär. Det är därför av största vikt att minimera risken för huvudskador där cykelhjälm är en viktig faktor säger Niklas Marklund, neurokirurg och hjärnskadeforskare vid Uppsala universitet.

Återhämtningen efter en hjärnskada tar olika lång tid beroende på hur stor skadan är, var den sitter men också åldern har betydelse. Den yngre hjärnan har oftast en bättre förmåga att läka än vad den äldre hjärnan har, men yngre kan få svårt med inlärning, även efter milda hjärnskador.

Hjärnfonden har tidigare, i samverkan med NTF, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, rest krav på att cykelhjälm borde vara obligatorisk, inte bara för barn och ungdomar upp till 15 år, utan för alla. Den genomsnittliga andelen som använder hjälm i landet är 37 procent.

Relaterat

Porträtt av en äldre man som håller handen för ena ögat.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer
Daniel Pailles i hockeyställ under en match.

Tacklingen som förändrade hockeyproffsets liv

Brynässpelaren Daniel Pailles liv förändrades på en sekund. Den svåra smällen i Gavlerinken satte punkt för hans karriär.
Läs mer
Kollage med en hjärna och två skrynkliga 100-kronorssedlar runtom.

Samhällets dolda kris: Hjärnans diagnoser kostar Sverige 295 miljarder per år

Fyra miljoner svenskar lever med en hjärndiagnos – till en samhällskostnad på närmare 300 miljarder kronor årligen. Ny rapport från Hjärnfonden och Lumell Associates belyser sjukdomsbörda, lidande och ekonomiska konsekvenser.
Läs mer
Elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Läs mer
Två elever studerar.

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
Läs mer
En flicka sitter vid ett bord och skriver på ett papper.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta