Hjärnfonden
Ge en gåva

Varje år måste drygt 19 000 personer uppsöka sjukvården i samband med cykelolyckor.

Hjärnfonden kräver hjälmtvång för elcykel

Elcyklar ökar i popularitet och branschen räknar med att försäljningen landar på 50 000 i år. Det är en ökning med 67 procent jämfört med föregående år. Elcyklar klassas som cyklar men är försedda med elmotor och når en hastighet på 25 kilometer i timmen. Hjärnfonden ser en stor risk med att högre hastigheter kan orsaka fler olyckor, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser och efterlyser därför obligatorisk cykelhjälm.

Hjärnan är mycket känslig för stötar och har en begränsad läkningsförmåga. Även en mildare hjärnskada kan ge besvärliga konsekvenser och försämra livskvaliteten. Enligt Socialstyrelsens patientregister måste varje år drygt 19 000 personer uppsöka sjukvården i samband med cykelolyckor och drygt 3 560 skadas så svårt att de måste läggas in för fortsatt behandling. Vanligaste skadorna är blödningar följt av frakturer och sårskador men allvarligast är huvudskador som kan leda till bestående hjärnskador.

Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

– Eftersom elcyklar i genomsnitt håller en högre hastighet ökar också risken för allvarligare olyckor. Med hjälm kan man minska de svåra huvudskadorna. Hjälmanvändningen ökar visserligen, men inte tillräckligt mycket. Cykelhjälm borde därför vara obligatoriskt för alla och i synnerhet för elcyklar, säger Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden.

Förra året såldes 30 000 elcyklar. Enligt rapporten ”Trafiksäkerhetsaspekter av ökad användning av elcyklar i Sverige” (Trivector, 2014) kommer troligtvis antalet olyckor och även antalet olyckor med allvarliga konsekvenser öka på grund av ökad elcykelanvändning i Sverige. Detta beror bland annat på:

  • högre hastigheter
  • felaktiga förväntningar bland övriga trafikantgrupper (elcyklister ser ut som vanliga cyklister men hastigheten är i genomsnitt högre)
  • överflyttning från bil till elcykel och flera olyckor under en invänjningsfas

– Aktuell forskning har visat att även relativt lindriga hjärnskador kan ge påvisbara förändringar i hjärnan och en ansenlig del av dessa skador orsakar kroniska besvär. Det är därför av största vikt att minimera risken för huvudskador där cykelhjälm är en viktig faktor säger Niklas Marklund, neurokirurg och hjärnskadeforskare vid Uppsala universitet.

Återhämtningen efter en hjärnskada tar olika lång tid beroende på hur stor skadan är, var den sitter men också åldern har betydelse. Den yngre hjärnan har oftast en bättre förmåga att läka än vad den äldre hjärnan har, men yngre kan få svårt med inlärning, även efter milda hjärnskador.

Hjärnfonden har tidigare, i samverkan med NTF, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, rest krav på att cykelhjälm borde vara obligatorisk, inte bara för barn och ungdomar upp till 15 år, utan för alla. Den genomsnittliga andelen som använder hjälm i landet är 37 procent.

Relaterat

Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.
Ishockeyspelare

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

“Det är vår dröm att han skall kunna gå igen”

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta