All demens handlar inte om Alzheimer
De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, frontallobsdemens och lewybody sjukdom. Men vad skiljer dem åt och vilka är de första symtomen? Se läkaren och forskaren Anne Börjesson-Hansons föreläsning i ämnet från Hjärnans Dag 2018.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till en demensutveckling, men det kan också finnas andra typer av demens som ger samma typ av minnesproblematik. Det är viktigt att få en utredning så behandlande läkare kan ställa rätt diagnos och utesluta andra möjliga orsaker till den drabbades symtom, som till exempel bristtillstånd eller felaktigt använda läkemedel. Ju tidigare man kan pussla ihop de olika symtomen desto lättare blir det att ställa rätt diagnos.
Relaterat
Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen
Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång
På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom
Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter
En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag.
– Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar
I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.
