En viktig upptäckt för hjärnforskningen

Fjolårets Nobelpris i kemi tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna – för upptäckten av den så kallade gensaxen, CRISPR/Cas9. Den har snabbt blivit ett av de viktigaste verktygen inom gentekniken, eftersom den gör det möjligt att med hög precision förändra arvsmassan. Professor Lars Olson berättar mer.

Illustration av en sax som klipper en DNA sträng.

Med hjälp av den sk gensaxen kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i celler, djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat forskningen inom kemi, biologi och medicin och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.

Vilken betydelse har gensaxen för hjärnforskningen?

– Mycket stor betydelse! Den gör att vi enkelt kan ta bort, lägga till eller ändra DNA. För hjärnforskningen innebär det exempelvis att vi hos försöksdjur kan efterlikna ärftliga sjukdomar hos människor på ett mycket bättre sätt än tidigare. Och vi kan enklare bena ut hur olika gener påverkar hjärnan genom att klippa och klistra i arvsmassan. Det är häftigt, säger Lars Olson.

Vad kan det innebära för hjärnforskningen på sikt?

-Det är utan tvekan så att upptäckten av gensaxen innebär ett jättehopp framåt för de experimentella möjligheterna Bättre modeller av mänskliga sjukdomar ger bättre forskningsresultat. Och ökad förståelse för våra gener kan ge uppslag till nya behandlingsformer. Det är till och med tänkbart att vi i framtiden kommer kunna ta bort anlag för ärftliga sjukdomar, säger Lars Olson.

Läs om nobelpriset i kemi här