Hjärnfonden
Ge en gåva

Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet . Hon är också ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

De flesta är nog medvetna om att hjärnans sjukdomar kan orsaka obeskrivligt lidande, både för den som drabbas och de anhöriga. Däremot är det inte lika känt att samhällskostnaderna för dessa sjukdomar är större än för cancer och hjärt-kärlsjukdomar sammantaget. Om fler visste detta skulle hjärnforskningen förmodligen få bättre stöd, inte minst från staten. Idag är resurserna tyvärr relativt små. Därför är jag så tacksam för att du är med oss!

Om vi exempelvis ska lära oss att stoppa Alzheimer, förbättra återhämtningen efter stroke och hitta effektivare läkemedel mot depression så måste hjärnforskningen få bättre förutsättningar. Jag leder själv en forskargrupp som söker efter nya behandlingar mot Parkinsons sjukdom och vet hur tufft det är med finansiering. Även etablerade hjärnforskare måste lägga mycket tid på att söka pengar. Därför är det glädjande att Hjärnfonden, tack vare ökat stöd från människor som du, sedan i fjol har kunnat dela ut ett antal 3-åriga forskningsbidrag. För bara ett tiotal år sedan fanns bara 1-åriga bidrag.

Många duktiga hjärnforskare

Långsiktighet ger forskargrupperna bättre möjligheter att anställa nya talanger och fokusera fullt ut på livsviktiga sjukdomsgåtor. På så sätt gör dina gåvor verklig skillnad. Detta faktum blir också tydligt i arbetet för Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd. Vi är 24 experter som varje år ska välja ut vilken hjärnforskning som ska få finansiering. Det är inte lätt, eftersom konkurrensen är så hård. Det finns väldigt många duktiga hjärnforskare i Sverige och jag önskar att vi kunde ge fler av dem stöd.

De många framstegen inom hjärnforskningen visar vilken potential som finns. Så sent som i somras visade en svensk forskargrupp att de kunde upptäcka Alzheimers sjukdom med ett enkelt blodprov, vilket måste anses vara en milstolpe. Dessutom befinner vi oss mitt i en revolution, tack vare allt vassare teknik för att läsa av DNA och RNA. Det har redan lett till upptäckter av många nya typer av nervceller och kommer att ge oss viktiga insikter om skillnaden mellan friska och sjuka hjärnor.

Så länge hjärnforskningen får tillräckliga resurser finns det alltså anledning att vara hoppfull. Därför ber jag dig nu att fortsätta stödja kampen mot svåra sjukdomar. Ge en gåva redan idag!

Varma hälsningar!
Cecilia Lundberg,
Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Kära Hjärnfonden-vän!

Året lider mot sitt slut och Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin skickar en hälsning där hon berättar om behovet av stöd till svensk hjärnforskning.
Bild på Hjärnfondens styrelseorförande Peter Thelin.

Det behövs mer hjärnforskning

I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Hjärnforskningens snabba utveckling ger hopp

Professor Lars Olson har arbetat som hjärnforskare i 60 år och är en av Hjärnfondens grundare. Här berättar han om vilka stora framsteg som har skett – och om de stora genombrott som väntar
Porträttbild av Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Du tar oss närmare nästa livsviktiga genombrott

Stort tack för ditt stöd till hjärnforskningen det gångna året. Varje krona bidrar med hopp till hundratusentals svenskar som lider av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Därför är det så otroligt glädjande att vi slog nytt insamlingsrekord under 2022 – och kunde dela ut hela 127 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Ett porträtt på Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin

Var med och skänk hopp i jul

— I just detta ögonblick lider hundratusentals svenskar av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Vid deras sida finns ännu fler anhöriga som också lider, ofta i tysthet. Därför hoppas jag att du vill vara med och skänka hopp i jul.
3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta