Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet . Hon är också ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

De flesta är nog medvetna om att hjärnans sjukdomar kan orsaka obeskrivligt lidande, både för den som drabbas och de anhöriga. Däremot är det inte lika känt att samhällskostnaderna för dessa sjukdomar är större än för cancer och hjärt-kärlsjukdomar sammantaget. Om fler visste detta skulle hjärnforskningen förmodligen få bättre stöd, inte minst från staten. Idag är resurserna tyvärr relativt små. Därför är jag så tacksam för att du är med oss!

Om vi exempelvis ska lära oss att stoppa Alzheimer, förbättra återhämtningen efter stroke och hitta effektivare läkemedel mot depression så måste hjärnforskningen få bättre förutsättningar. Jag leder själv en forskargrupp som söker efter nya behandlingar mot Parkinsons sjukdom och vet hur tufft det är med finansiering. Även etablerade hjärnforskare måste lägga mycket tid på att söka pengar. Därför är det glädjande att Hjärnfonden, tack vare ökat stöd från människor som du, sedan i fjol har kunnat dela ut ett antal 3-åriga forskningsbidrag. För bara ett tiotal år sedan fanns bara 1-åriga bidrag.

Många duktiga hjärnforskare

Långsiktighet ger forskargrupperna bättre möjligheter att anställa nya talanger och fokusera fullt ut på livsviktiga sjukdomsgåtor. På så sätt gör dina gåvor verklig skillnad. Detta faktum blir också tydligt i arbetet för Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd. Vi är 24 experter som varje år ska välja ut vilken hjärnforskning som ska få finansiering. Det är inte lätt, eftersom konkurrensen är så hård. Det finns väldigt många duktiga hjärnforskare i Sverige och jag önskar att vi kunde ge fler av dem stöd.

De många framstegen inom hjärnforskningen visar vilken potential som finns. Så sent som i somras visade en svensk forskargrupp att de kunde upptäcka Alzheimers sjukdom med ett enkelt blodprov, vilket måste anses vara en milstolpe. Dessutom befinner vi oss mitt i en revolution, tack vare allt vassare teknik för att läsa av DNA och RNA. Det har redan lett till upptäckter av många nya typer av nervceller och kommer att ge oss viktiga insikter om skillnaden mellan friska och sjuka hjärnor.

Så länge hjärnforskningen får tillräckliga resurser finns det alltså anledning att vara hoppfull. Därför ber jag dig nu att fortsätta stödja kampen mot svåra sjukdomar. Ge en gåva redan idag!

Varma hälsningar!
Cecilia Lundberg,
Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!