David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill hitta sätt att använda styrkan hos artificiell intelligens för att underlätta för oss röntgenläkare att ställa så exakta diagnoser som möjligt och så tidigt som möjligt. Datorkraften kan bidra med noggrannhet och precision, vilket kan kombineras med röntgenläkarens kunskaper, erfarenheter och medicinska helhetsbedömning.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade?

Jag fokuserar på normaltryckshydrocefalus, vilket är en relativt okänd sjukdom men som drabbar en stor andel av alla över 70 år. Sjukdomen leder till minnesproblem, gångbesvär och ibland inkontinens, men kan behandlas med en operation. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre effekt har den. Min målsättning är att kunna ställa diagnosen tidigare och med högre säkerhet genom att noggrant analysera bilder av patienternas hjärnor.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En viktig del är att sprida medvetenheten om att sjukdomen finns och bör upptäckas tidigt. Röntgenläkare behöver veta när de ska rapportera om misstänkta fynd. Samtidigt finns en risk för falskt positiva fynd; att vi misstänker sjukdomen för ofta, vilket leder till många onödiga undersökningar. Artificiell intelligens kan hjälpa oss bli mer träffsäkra. Patienter som opereras tidigt kan behålla en högre funktionsnivå vilket leder till minskat vårdbehov och bättre livskvalitet på ålderns höst.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Under min första termin på universitetet gick jag på en fantastisk föreläsning om neurofysiologi, som hölls av en hjärnforskare som heter Benoni Edin. Jag bestämde mig direkt för att ägna hela min karriär åt att studera hjärnan, och det har jag inte ångrat en enda sekund.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag vill bedriva forskning som är kliniskt användbar. Jag vill att mina studier ska hjälpa röntgenläkare med att ställa diagnoser så tidigt som möjligt och med så stor träffsäkerhet som möjligt, när de granskar bilder av hjärnan. Jag forskar även på demenssjukdomar där det idag inte finns något botemedel, men när det finns en behandling som ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet, vilket det gör med normaltryckshydrocefalus, så känns det extra bra att vara med och förbättra diagnostiken.