Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 2 minuter

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.

Porträtt av David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat.

David Fällmar är en av Hjärnfondens stipendiater. Han utvecklar röntgendiagnostik med hjälp av AI vid Uppsala universitet.

Namn: David Fällmar
Universitet: Uppsala Universitet, Akademiska sjukhuset
Hemort: Uppsala
Forskningsområde: Neuroradiologi (hjärnavbildning).

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill hitta sätt att använda styrkan hos artificiell intelligens för att underlätta för oss röntgenläkare att ställa så exakta diagnoser som möjligt och så tidigt som möjligt. Datorkraften kan bidra med noggrannhet och precision, vilket kan kombineras med röntgenläkarens kunskaper, erfarenheter och medicinska helhetsbedömning.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade?

Jag fokuserar på normaltryckshydrocefalus, vilket är en relativt okänd sjukdom men som drabbar en stor andel av alla över 70 år. Sjukdomen leder till minnesproblem, gångbesvär och ibland inkontinens, men kan behandlas med en operation. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre effekt har den. Min målsättning är att kunna ställa diagnosen tidigare och med högre säkerhet genom att noggrant analysera bilder av patienternas hjärnor.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En viktig del är att sprida medvetenheten om att sjukdomen finns och bör upptäckas tidigt. Röntgenläkare behöver veta när de ska rapportera om misstänkta fynd. Samtidigt finns en risk för falskt positiva fynd; att vi misstänker sjukdomen för ofta, vilket leder till många onödiga undersökningar. Artificiell intelligens kan hjälpa oss bli mer träffsäkra. Patienter som opereras tidigt kan behålla en högre funktionsnivå vilket leder till minskat vårdbehov och bättre livskvalitet på ålderns höst.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Under min första termin på universitetet gick jag på en fantastisk föreläsning om neurofysiologi, som hölls av en hjärnforskare som heter Benoni Edin. Jag bestämde mig direkt för att ägna hela min karriär åt att studera hjärnan, och det har jag inte ångrat en enda sekund.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag vill bedriva forskning som är kliniskt användbar. Jag vill att mina studier ska hjälpa röntgenläkare med att ställa diagnoser så tidigt som möjligt och med så stor träffsäkerhet som möjligt, när de granskar bilder av hjärnan. Jag forskar även på demenssjukdomar där det idag inte finns något botemedel, men när det finns en behandling som ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet, vilket det gör med normaltryckshydrocefalus, så känns det extra bra att vara med och förbättra diagnostiken.

Se fler som fått stipendium

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta