Hjärnfonden
Ge en gåva
David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar är en av Hjärnfondens stipendiater. Han utvecklar röntgendiagnostik med hjälp av AI vid Uppsala universitet.

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.

Namn: David Fällmar
Universitet: Uppsala Universitet, Akademiska sjukhuset
Hemort: Uppsala
Forskningsområde: Neuroradiologi (hjärnavbildning).

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill hitta sätt att använda styrkan hos artificiell intelligens för att underlätta för oss röntgenläkare att ställa så exakta diagnoser som möjligt och så tidigt som möjligt. Datorkraften kan bidra med noggrannhet och precision, vilket kan kombineras med röntgenläkarens kunskaper, erfarenheter och medicinska helhetsbedömning.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade?

Jag fokuserar på normaltryckshydrocefalus, vilket är en relativt okänd sjukdom men som drabbar en stor andel av alla över 70 år. Sjukdomen leder till minnesproblem, gångbesvär och ibland inkontinens, men kan behandlas med en operation. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre effekt har den. Min målsättning är att kunna ställa diagnosen tidigare och med högre säkerhet genom att noggrant analysera bilder av patienternas hjärnor.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En viktig del är att sprida medvetenheten om att sjukdomen finns och bör upptäckas tidigt. Röntgenläkare behöver veta när de ska rapportera om misstänkta fynd. Samtidigt finns en risk för falskt positiva fynd; att vi misstänker sjukdomen för ofta, vilket leder till många onödiga undersökningar. Artificiell intelligens kan hjälpa oss bli mer träffsäkra. Patienter som opereras tidigt kan behålla en högre funktionsnivå vilket leder till minskat vårdbehov och bättre livskvalitet på ålderns höst.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Under min första termin på universitetet gick jag på en fantastisk föreläsning om neurofysiologi, som hölls av en hjärnforskare som heter Benoni Edin. Jag bestämde mig direkt för att ägna hela min karriär åt att studera hjärnan, och det har jag inte ångrat en enda sekund.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag vill bedriva forskning som är kliniskt användbar. Jag vill att mina studier ska hjälpa röntgenläkare med att ställa diagnoser så tidigt som möjligt och med så stor träffsäkerhet som möjligt, när de granskar bilder av hjärnan. Jag forskar även på demenssjukdomar där det idag inte finns något botemedel, men när det finns en behandling som ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet, vilket det gör med normaltryckshydrocefalus, så känns det extra bra att vara med och förbättra diagnostiken.

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta