Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett porträtt på Christian Benedict som är sömnforskare vi Uppsala universitet

Ny forskning fokuserar på kvinnors sömn

Hälsoproblem relaterade till sömn är allt vanligare och ungefär varannan kvinna upplever sömnsvårigheter. Vid Uppsala universitet ska en ny studie, finansierad av Hjärnfonden, undersöka kvinnors sömn i relation till hormonivåerna.

Nästan varannan kvinna upplever sömnbrist, visar siffror från Folkhälsomyndigheten. Riskerna med långvarig sömnbrist är väl kända: utan sömn ökar risken för sjukdomar som förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, depression och utmattningssyndrom. Forskning visar också att sömnbrist är kopplat till alzheimer och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och ALS. 

   Vi vet redan att kvinnor har mycket mer sömnproblem än män, 48 procent kontra 37 procent av männen uppger att de har problem med sömnen. Dessutom tycks kvinnor bli mycket mer påverkade av ohälsoeffekterna av sömnbrist än män. Nu vill vi ta reda på varför, säger Christian Benedict, sömnforskare vi Uppsala universitet.  

Ny studie om kvinnors sömn

I en ny studie , finansierad av Hjärnfonden, hoppas han och forskaren Daian Noga ta reda på mer om varför det skiljer sig mellan könen genom att studera hur kvinnors sömn påverkas av menstruationscykler och hormonella fluktuationer. 

Tidigare har den mesta sömnforskningen bedrivits på män, eftersom kvinnans menstruationscykel betraktats som en komplicerande faktor i sömnstudier.  

  Nu vänder vi på steken och utgår ifrån den. De hormonella variationerna som kvinnor upplever kan generera viktig kunskap. Vi hoppas kunna ta reda på mer om hur östrogen- och progesteronnivåerna påverkar sömnen och andra viktiga relaterade hälsoaspekter, säger Christian Benedict. 

Högre östrogen ger bättre sömn

Kvinnorna i studien får vara sömnlösa under två dygn. Sedan mäter forskarna hormoner och olika parametrar i blod och saliv samt utför kognitiva tester. Sömnbrist innebär en stress för hjärnan, men olika individer är olika känsliga för sömnbrist. Forskarna ska ta reda på om även detta hänger ihop med östrogenet. 

  Det tycks som att kvinnor med högre östrogenproduktion sover bättre och som att känsligheten för sömnbrist avseende hälsa och funktion också är mindre hos kvinnor med mer östrogen.  

Detta skulle till exempel innebära att kvinnor med högre nivåer av östrogen är bättre rustade att klara av nattarbete bättre än kvinnor med lägre nivåer. 

Sömnen påverkas inte bara av menstruationscykelns svängningar, många kvinnor kan vittna om förändrade sömnmönster vid graviditet och inte minst vid klimakteriet. 

  Vid klimakteriet sover många mycket sämre, det är tydliga skillnader, och det beror förmodligen på att östrogenet sjunker. Desto lägre östrogen, desto mer tycks hjärnfunktionen påverkas. Det här är något vi gärna vill göra en uppföljningsstudie på.  

Kommer man rent av börja rekommendera hormontillskott istället för sömntabletter i framtiden?

  Det kan jag inte uttala mig om, det finns andra variabler som påverkar också. Men tappar man mycket östrogen så kan det öka sårbarheten för sömnbrist och negativa processer för hjärnans hälsa och det allmänna välmåendet.  

Här kan du läsa Hjärnfondens sidor om sömn och hur du sover bättre.

Så går studien till:

Studien går ut på att cirka hundra kvinnor i olika stadier av menstruationscykeln kommer att tillbringa två nätter samt delta i flera tester under dagtid i Sömnlaboratoriet vid Uppsalas Biomedicinska Center. Frågorna som ska besvaras är: Hur viktiga är individuella hormonnivåer för sömn? Kan gynnsamma nivåer av hormonerna stärka skyddet mot kända effekter av sömnbrist? Och i så fall, vad innebär det för alla kvinnor som arbetar nattskift?

Sömnbesvär

Andel svenskar som uppger att de har problem med sömnen: 

  • 2019–2022: Kvinnor: 48 procent Män: 37 procent 
  • 2015–2018: Kvinnor: 42 procent Män: 31 procent 

Resultatet bygger på den nationella folkhälsoenkäten. 

Källa: www.folkhälsomyndigheten.se 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta