Tidiga tecken på autism

Autism är en funktionsnedsättning som påverkar sättet man tänker, är och kommunicerar med andra människor. Har man autism kan man ha svårigheter med samspel och kommunikation och ha begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.

Terje Falck-Ytter, professor i psykologi vid Uppsala universitet och forskare vid Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorder, KIND, forskar om små barn och autism.

Hans forskning visar att barn som senare i livet uppfyller kriterierna för autism redan som bebisar kan reagera lite annorlunda på bland annat ljud och visuella mönster jämfört med andra bebisar. Det är på gruppnivå och det finns inget test för autism hos spädbarn som funkar på individnivå än så länge. Men det finns ett flertal olika tecken som forskarna upptäckt.

– Det rör sig om annorlunda utveckling av hjärnan som man kan se i magnetkameraundersökningar eller med EEG. Det handlar också om subtila skillnader i uppmärksamhet och perception som man kan se till exempel genom att studera ögonrörelser. Det finns även skillnader i temperament som man kan studera via föräldraskattningar. Men det är inte möjligt att se tydliga skillnader i beteendet med det blotta ögat. De skillnaderna jag beskriver här är som sagt på gruppnivå när man jämför stora grupper, de gäller inte för varje barn.

När barnen blir lite äldre, 2–3 år, är det svårigheter med social kommunikation som är det viktigaste att undersöka, samt om det finns repetitiva och stereotypa inslag i beteende eller väldigt begränsade och starka intressen.

– Barn med autism kan också regera annorlunda på olika sinnesintryck eller vara starkt upptagna av vissa sinnesintryck. Många autistiska barn har också förseningar i språkutvecklingen och eller avvikande motorisk utveckling.

I 2–3 årsåldern går det enligt Terje Falck-Ytter att ställa en säker diagnos i de flesta fall och det är viktigt att upptäcka barn med autism tidigt.

– Tidig upptäckt bidrar till tidigare stöd och insatser till föräldrar, vilket är viktigt för att stödja barnet och familjen på bästa sätt.

Det finns många olika typer av stöd och behandling vid autism och det är viktigt att ha en helhetsbild av alla behov som finns hos barn och familj. Autism kommer ofta tillsammans med andra problem och diagnoser som kan vara minst lika viktiga att uppmärksamma som själva autismen.

– För själva autismen finns det särskilda program som utvecklats för tidiga insatser riktade mot små barn som går ut på att hjälpa barnet utvecklas så bra som möjligt, givet barnets unika förutsättningar, säger Terje Falck-Ytter.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett barn kan uppfylla flera av dessa personlighetsdrag utan att det automatiskt innebär att barnet har autism. Barn kan uppvisa tecknen både utan funktionsnedsättning, eller med en annan funktionsnedsättning än autism.

Vilka tips har du till föräldrar till små barn som oroas över om barnet utvecklas normalt?

– Generellt: var inte orolig, det mesta är trots allt normalt eller går över. Det finns en enorm variation i barns utveckling och att det är normalt att vara annorlunda på något sätt. Barn utvecklas också i så olika takt. Om man över tid ser tecken på tydligt annorlunda utveckling eller beteende är det generellt bra att diskutera det med andra som har stor erfarenhet av barns olikheter och utveckling, som till exempel förskolepersonal.

Den internationella autismdagen infaller den 2 april varje år. Dagen instiftades av Förenta nationernas generalförsamling 2008 för att uppmärksamma och öka kunskapen om autism runt om i världen.

• Autism förekommer ofta tillsammans med andra sjukdomar, funktionsnedsättningar och psykiatriska diagnoser vilka kan påverka ens svårighetsgrad och hjälpbehov.
• Idag uppskattas 1–2 procent av alla barn och vuxna har autism.
• Autism visar sig ofta före tre års ålder.
• Vid autism kan man ha svårt med ömsesidig kontakt med andra människor.
• Autistiska personer kan ha begränsade mönster i beteende, intressen och aktiviteter.
• Det är vanligt med fixering vid intressen som är ovanliga i intensitet eller fokus.

Med diagnosmanualen DSM-5 skedde stora förändringar inom autismområdet. De diagnoser som tidigare fanns i DSM-IV-TR är nu samlade i en enda övergripande diagnos: autism spectrum disorder. I den svenska översättningen av DSM-5 är autism spectrum disorder översatt till autism.