Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 3 minuter

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.

Kollage av ett ansikte utan hjärna där ett trafikljus som visar grönt sticker ut med en vägskylt av en pil som pekar uppåt.

Stöd från Hjärnfonden

Hjärnfonden har under många år stöttat forskningen bakom genombrottet med det banbrytande nya antikroppsläkemedlet mot Alzheimers sjukdom.

Läs mer här

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har ändrat sitt tidigare beslut och rekommenderar nu godkännande av läkemedlet Leqembi (lekanemab) för patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Detta efter en ny granskning som visar att läkemedlets nytta överväger riskerna för de flesta patienter.

Leqembi är en monoklonal antikropp som bromsar ansamlingen av amyloida plack i hjärnan – en av de mekanismer som tros driva Alzheimers sjukdom. Läkemedlet är avsett för patienter med lindrig kognitiv svikt eller lindrig demens på grund av sjukdomen. Dock exkluderas patienter med två kopior av ApoE4-genen, eftersom dessa har en ökad risk för biverkningar som hjärnsvullnad och blödningar.

För att minimera riskerna kräver EMA att behandlingen följer ett särskilt övervakningsprogram. Patienter måste genomgå upprepade MR-undersökningar, och företaget Eisai, som ansvarar för den globala distributionen, ska upprätta ett behandlingsregister i EU för att följa läkemedlets säkerhet och långsiktiga effekter.

Beslutet ligger nu hos EU-kommissionen, som väntas ge sitt svar inom två månader. Därefter följer en hälsoekonomisk utredning och prisförhandlingar mellan företaget och Sveriges regioner. Det är detta som slutligen avgör om och när Leqembi kan bli tillgängligt inom sjukvården. Läkemedlet är redan godkänt i bland annat USA, Japan och Storbritannien.

Läs mer om EMA:s beslut

Uppdatering 2025-02-03
EU-kommissionen återför ärendet till EMA istället för att ta det formella beslutet om marknadstillstånd.
EU-kommissionen begär att EMA:s expertkommitté CHMP granskar ny säkerhetsinformation som framkommit efter att kommittén i november gav en positiv rekommendation för läkemedlet. Kommissionen vill ha en bedömning av om den nya informationen påverkar den tidigare rekommendationen. EMA specificerar dock inte vilken typ av information det rör sig om.Vidare meddelar det japanska företaget Eisai, som innehar de globala rättigheterna för lekanemab, att EMA även har blivit ombedd att utvärdera om formuleringarna i riskminimeringsplanen för läkemedlet är tillräckligt tydliga.

Så går ett överklagande hos EMA till

När ett läkemedelsföretag vill överklaga ett beslut från EMA:s expertkommitté CHMP följer processen tydliga steg. Målet är att säkerställa att alla vetenskapliga aspekter granskas rättvist och noggrant.

  1. Vetenskapliga grunder för överklagandet
    Företaget måste basera sitt överklagande på vetenskapliga argument. Det kan till exempel handla om att viktiga data inte har beaktats eller att bedömningen av befintliga data är felaktig.
  2. Formell begäran om omprövning
    Läkemedelsföretaget har 15 dagar på sig, från att de mottagit yttrandet från CHMP, att lämna in en formell begäran om omprövning. Begäran måste vara skriftlig och innehålla detaljerade vetenskapliga invändningar.
  3. Nya rapportörer för objektiv granskning
    CHMP utser nya rapportörer, vanligtvis från andra länder än de ursprungliga, för att granska överklagandet och säkerställa objektivitet.
  4. Uppdaterat yttrande från CHMP
    De nya rapportörerna går igenom företagens data och argument. I vissa fall begär de kompletteringar eller ger företaget möjlighet att presentera sina synpunkter muntligt inför CHMP.
  5. CHMP röstar om nytt yttrande
    Efter granskningen röstar CHMP om huruvida det ursprungliga beslutet ska ändras.
  6. EU-kommissionens slutliga beslut
    Det slutliga beslutet om läkemedlet fattas av EU-kommissionen, baserat på CHMP:s slutliga yttrande. Om yttrandet fortfarande är negativt kan läkemedlet inte godkännas för försäljning och marknadsföring inom EU.
Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
Joakim Kungsman, ett maraton om dagen för hjärnan.

Ett maraton om dagen för hjärnan

Vad får en människa att springa 73 mil med packningen på ryggen? För Joakim Kungsman var svaret hjärnan – ett organ som fascinerat honom länge och som också drabbat hans familj genom svår sjukdom.
Läs mer
Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta