Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 3 minuter

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Stöd från Hjärnfonden

Hjärnfonden har under många år stöttat forskningen bakom genombrottet med det banbrytande nya antikroppsläkemedlet mot Alzheimers sjukdom.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har ändrat sitt tidigare beslut och rekommenderar nu godkännande av läkemedlet Leqembi (lekanemab) för patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Detta efter en ny granskning som visar att läkemedlets nytta överväger riskerna för de flesta patienter.

Leqembi är en monoklonal antikropp som bromsar ansamlingen av amyloida plack i hjärnan – en av de mekanismer som tros driva Alzheimers sjukdom. Läkemedlet är avsett för patienter med lindrig kognitiv svikt eller lindrig demens på grund av sjukdomen. Dock exkluderas patienter med två kopior av ApoE4-genen, eftersom dessa har en ökad risk för biverkningar som hjärnsvullnad och blödningar.

För att minimera riskerna kräver EMA att behandlingen följer ett särskilt övervakningsprogram. Patienter måste genomgå upprepade MR-undersökningar, och företaget Eisai, som ansvarar för den globala distributionen, ska upprätta ett behandlingsregister i EU för att följa läkemedlets säkerhet och långsiktiga effekter.

Beslutet ligger nu hos EU-kommissionen, som väntas ge sitt svar inom två månader. Därefter följer en hälsoekonomisk utredning och prisförhandlingar mellan företaget och Sveriges regioner. Det är detta som slutligen avgör om och när Leqembi kan bli tillgängligt inom sjukvården. Läkemedlet är redan godkänt i bland annat USA, Japan och Storbritannien.

Uppdatering 2025-02-03
EU-kommissionen återför ärendet till EMA istället för att ta det formella beslutet om marknadstillstånd.
EU-kommissionen begär att EMA:s expertkommitté CHMP granskar ny säkerhetsinformation som framkommit efter att kommittén i november gav en positiv rekommendation för läkemedlet. Kommissionen vill ha en bedömning av om den nya informationen påverkar den tidigare rekommendationen. EMA specificerar dock inte vilken typ av information det rör sig om.

Vidare meddelar det japanska företaget Eisai, som innehar de globala rättigheterna för lekanemab, att EMA även har blivit ombedd att utvärdera om formuleringarna i riskminimeringsplanen för läkemedlet är tillräckligt tydliga.

Så går ett överklagande hos EMA till

När ett läkemedelsföretag vill överklaga ett beslut från EMA:s expertkommitté CHMP följer processen tydliga steg. Målet är att säkerställa att alla vetenskapliga aspekter granskas rättvist och noggrant.

  1. Vetenskapliga grunder för överklagandet
    Företaget måste basera sitt överklagande på vetenskapliga argument. Det kan till exempel handla om att viktiga data inte har beaktats eller att bedömningen av befintliga data är felaktig.
  2. Formell begäran om omprövning
    Läkemedelsföretaget har 15 dagar på sig, från att de mottagit yttrandet från CHMP, att lämna in en formell begäran om omprövning. Begäran måste vara skriftlig och innehålla detaljerade vetenskapliga invändningar.
  3. Nya rapportörer för objektiv granskning
    CHMP utser nya rapportörer, vanligtvis från andra länder än de ursprungliga, för att granska överklagandet och säkerställa objektivitet.
  4. Uppdaterat yttrande från CHMP
    De nya rapportörerna går igenom företagens data och argument. I vissa fall begär de kompletteringar eller ger företaget möjlighet att presentera sina synpunkter muntligt inför CHMP.
  5. CHMP röstar om nytt yttrande
    Efter granskningen röstar CHMP om huruvida det ursprungliga beslutet ska ändras.
  6. EU-kommissionens slutliga beslut
    Det slutliga beslutet om läkemedlet fattas av EU-kommissionen, baserat på CHMP:s slutliga yttrande. Om yttrandet fortfarande är negativt kan läkemedlet inte godkännas för försäljning och marknadsföring inom EU.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Mejladress*

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta