ADHD

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism.

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser. I de här filmerna berättar Levi, Lisa, Lovisa och William om hur det är att ha Aspergers syndrom, ADHD och autism.

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som till exempel ADHD, ASD (autism) eller Aspergers syndrom. Brist på kunskap om NPF i skolan skapar negativa effekter i form av utanförskap, hemmasittande och elever som har svårt att koncentrera sig och sitta stilla. Nu lanseras Friends och Hjärnfondens omfattande satsning Hej Hyper, som genom bland annat en musikal ska öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser.

Henrik Larsson från Örebro universitet får medel från Hjärnfonden för att ta reda på om barn med adhd löper större risk att utveckla andra sjukdomar i vuxen ålder. Med hjälp av världens största tvillingregister kommer data visa om det finns kopplingar mellan adhd och utvecklandet av åldrandets sjukdomar.

– Det viktigaste är att barnet inte är en diagnos utan att varje barn är unikt. Det finns inte ett barn som är det andra likt. Och det är viktigt att inte generalisera utan att hitta varje elevs styrkor och svårigheter och att förstå vad just den här eleven får energi ifrån säger Lisa Lindgren som är lärare och arbetar inom särskolan med barn som har autism.

ADHD är en omstridd diagnos. Men vem får ADHD och vad gör man efter diagnosen? Ställs det flera diagnoser idag än tidigare, och vad betyder det? Hur yttrar sig ADHD och vad betyder det för livet? Skrivs det ut för många läkemedel och är det fler pojkar än flickor som har ADHD? Det finns fortfarande begränsad kunskap om ADHD i samhället, både vad gäller barn och vuxna med diagnosen.

Frågan kan låta underlig men kopplingen mellan hjärnan och tarmen tycks vara stark – nu försöker forskaren Catharina Lavebratt med kollegor ta reda på mer om den.