Hjärnfonden

Sömnens olika faser

När du sover går kroppen genom olika sömnfaser. Du pendlar mellan bassömn, djupsömn och REM-sömn under natten.

Porträttbild av Sophie Ternheim som på Hjärnfonden jobbar som skribent och eventansvarig

Sophie Ternheim

Skribent

Sömnen är uppdelad i så kallade sömncykler som varar mellan 90 och 120 minuter. Under en sömncykel växlar sömnen mellan de olika sömnfaserna och sömnens djup varierar. I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre under senare delen av natten.

Fas 1 - lättsömn

Insomningsstadiet är den kortaste delen av din sömn. Den utgör bara 5 procent av hela din sömn. I den här fasen är du i gränslandet mellan sömn och vakenhet.

Sömnen är ytlig och du är lättväckt. Lättsömn är ett mellanläge mellan vakenhet och sömn. Hjärnan börjar slappna av och hjärnvågorna går långsammare.

Detta stadium ger ingen vidare återhämtning. Det går att mäta och studera sömn med hjälp av så kallat EEG (electroencephalogram). Det mäter hjärnvågor, men man kan också mäta muskelaktivitet och ögonrörelser.

Ibland rycker kroppen till och det beror på balanssystemet i hjärnan som inte växlar till sömn lika snabbt som resten av hjärnan. Balanssystemet registrerar detta och kämpar med att försöka återställa muskeltonusen, det vill säga det upplevda motståndet mot passiv sträckning av en muskel, vilket märks i form av ryckningar när du håller på att somna.

Fas 2- bassömn

Efter cirka fem minuter i lättsömn 1 går du vidare till bassömn. Det utgör cirka hälften av din sovtid. Denna fas är ett mellanläge mellan REM-sömn och djupsömn. Nu har andningen blivit långsammare och ytligare, hjärtfrekvensen har avtagit.

I den här fasen pågår två olika sorters hjärnaktiviteter. Det är långsamma hjärnvågor och sömnspolar vilket innebär att det är korta utbrott av snabba rytmiska hjärnvågor som reser från thalamus till hjärnbarken. Thalamus är området i hjärnan som beskrivs som dörren till ditt medvetande.

En sömnspole består av 10-15 hjärnvågor per sekund och uppträder i regioner av hjärnan som är viktig för vårt motoriska minne och kunskaper som till exempel när vi lär oss cykla, sy eller åka skidor. Att ha många sömnspolar i sömnfas 2 gynnar med andra ord den motoriska förmågan.

Fas 3 - djupsömn

Efter fas två närmar vi oss djupsömn. Den utgör cirka 15 procent av totalsömnen. I den här fasen sker kroppens återhämtning och uppbyggnad. Det är den viktigaste och mest värdefulla delen av sömnfaserna.

Hjärnan och kroppen befinner sig i sin djupaste återhämtningsfas, den arbetar långsammare och tillverkningen av stresshormonet kortisol är som lägst. I den här djupa sömnen sker huvuddelen av centrala nervsystemets återhämtning.

Djupsömnen är viktig för minnen som du kan beskriva med dina egna ord. Under djupsömnen slappnar musklerna av och du är svår att väcka. Om du blir väckt i den här fasen kan du känna dig förvirrad och det tar tid innan du känner dig vaken.

Under djupsömnen utsöndras dessutom tillväxthormon som är viktigt för muskeluppbyggnaden, för barns tillväxt och för kroppens förmåga att ta hand om infektioner.

Fas 4 - drömsömn kallas även REM-sömn

Musklerna är fortsatt mycket avslappnade men man rör sig ändå ofta i sängen. Det är den period då den främre delen av hjärnan får vila och återhämta sig och då bearbetar du känslor och upplevelser du haft under dagen.

Man tror att drömsömn är bra för kreativiteten. REM står för rapid eye movement som betyder snabba ögonrörelser. Ögonlock som rör sig upp och ned, muskler som rycker är tecken på att någon drömmer.

Sömnperioder slutar ofta med ett ryck och en ny sömncykel startas, följd av cirka tre till. För att du ska komma ihåg en dröm behöver du vakna i anslutning till den och är vaken ett par minuter. Oftast minns man inte bråkdelen av sina drömmar utom den sista.

Publicerad: 2023-10-23

Sömnbrist kan öka risken för sjukdomar

Långvariga sömnstörningar kan påverka kroppens immunförsvar och öka risken för en allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Barn och ungdomars sömnvanor

Det är vanligt att barn periodvis sover sämre än vanligt, eller har svårt att somna. Övergången från barn till tonåring är en särskilt känslig period

Läs mer

Sömnstörningar

De allra flesta människor sover dåligt i perioder. Insomni är den vanligaste av alla sömnstörningar och orsakas av till exempel stress eller olika sjukdomstillstånd.

Läs mer

Sömnbrist kan öka risken för sjukdomar

Långvariga sömnstörningar kan påverka kroppens immunförsvar och öka risken för en allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Barn och ungdomars sömnvanor

Det är vanligt att barn periodvis sover sämre än vanligt, eller har svårt att somna. Övergången från barn till tonåring är en särskilt känslig period

Läs mer

Sömnstörningar

De allra flesta människor sover dåligt i perioder. Insomni är den vanligaste av alla sömnstörningar och orsakas av till exempel stress eller olika sjukdomstillstånd.

Läs mer
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta