Hjärnfonden

Sömnstörningar

De allra flesta människor sover dåligt i perioder. Insomni är den vanligaste av alla sömnstörningar och orsakas av till exempel stress eller olika sjukdomstillstånd.

Porträttbild av Sophie Ternheim som på Hjärnfonden jobbar som skribent och eventansvarig

Sophie Ternheim

Skribent

Insomni kännetecknas av att man upplever att man inte sover tillräckligt bra eller tillräckligt länge för att känna sig utsövd, må bra och fungera väl under dagen. Diagnoskriterier för insomni är inte kopplade till hur länge man sover utan det handlar om att sömnkvaliteten är dålig.

Insomni uppskattas förekomma hos ungefär 10 procent av befolkningen. Även om sömnbesvär ökar med stigande ålder är denna sömnstörning vanligast i medelåldern. Både sömnbesvär och insomni förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Diagnostiseringen karaktäriseras av långvarighet.

Stress orsak till sömnproblem

Alla människor sover dåligt i perioder, det är helt normalt. Anledningarna kan vara relaterade till stress och konflikter i sociala relationer. Det kan också vara sjukdomar som orsakar eller förvärrar sömnbesvär. Många kan också uppleva att sömnen försämras vid graviditet och i klimakteriet.

Hos män med prostataproblem är det vanligt att man behöver gå upp flera gånger på natten för att kissa, vilket också kan störa sömnen.

Hjärtsvikt, stroke, Parkinsons sjukdom, ångest, depression och demens är andra exempel på sjukdomar som kan påverka sömnen. Även en vanlig förkylning kan störa sömnen på grund av att det blir en viss ansträngning att andas.

Långvarig stress och stress på kvällen är en vanlig orsak till sömnproblem. Vid stress ställer nervsystemet in sig på vakenhet, och du får svårt att varva ner och somna. Sömnen kan bli ytligare av stress och du vaknar kanske alldeles för tidigt på morgontimmarna och har svårt att somna om.

Skärmen stör sömnen

En annan påverkan till sömnstörningar är våra digitala vanor vilket har lett till att vi är mer stillasittande idag. Vi får inte det dagsljus vi behöver om vi sitter inne hela dagarna. Dagsljus är speciellt viktigt under morgontimmarna för att finjustera din inre klocka och därmed din dygnsrytm.

Men det är inte bara det naturliga dagsljuset som är avgörande utan vilken typ av ljus vi utsätts för. Det blå ljuset från datorer, mobiler och surfplattor innan du ska somna har en förmåga att hålla ned melatoninproduktionen och väcker upp hjärnan innan du ska somna.

Sömnhormonet melatonin är det kroppsegna så kallade sömnhormonet som produceras i hjärnans talkottkörtel och som bidrar till att reglera din dygnsrytm.

När det är ljust ute bromsas produktionen av melatonin och när mörkret faller ökar utsöndringen så kroppen förstår att det är dags att sova.

Ju blåare och starkare ljuset är, desto troligare är det att det minskar melatoninutsöndringen och påverkar sömncykeln, framför allt när vi utsätts för det på kvällstid av våra bildskärmar. Det blå ljuset väcker kroppen och sätter oss i beredskap att agera.

Publicerad: 2023-10-23

Sömnbrist kan öka risken för sjukdomar

Långvariga sömnstörningar kan påverka kroppens immunförsvar och öka risken för en allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Sömnens olika faser

När du sover går kroppen genom olika sömnfaser. Du pendlar mellan bassömn, djupsömn och REM-sömn under natten.

Läs mer

Hur mycket behöver vi sova?

Hur länge vi behöver sova ser olika ut från person till person och sömnbehovet varierar genom livet. Det är sömnkvaliteten som avgör hur många timmar du behöver sova.

Läs mer

Sömnbrist kan öka risken för sjukdomar

Långvariga sömnstörningar kan påverka kroppens immunförsvar och öka risken för en allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Sömnens olika faser

När du sover går kroppen genom olika sömnfaser. Du pendlar mellan bassömn, djupsömn och REM-sömn under natten.

Läs mer

Hur mycket behöver vi sova?

Hur länge vi behöver sova ser olika ut från person till person och sömnbehovet varierar genom livet. Det är sömnkvaliteten som avgör hur många timmar du behöver sova.

Läs mer
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta