Sömnstörningar
De allra flesta människor sover dåligt i perioder. Insomni är den vanligaste av alla sömnstörningar och orsakas av till exempel stress eller olika sjukdomstillstånd.
Sophie Ternheim
Skribent
Insomni kännetecknas av att man upplever att man inte sover tillräckligt bra eller tillräckligt länge för att känna sig utsövd, må bra och fungera väl under dagen. Diagnoskriterier för insomni är inte kopplade till hur länge man sover utan det handlar om att sömnkvaliteten är dålig.
Insomni uppskattas förekomma hos ungefär 10 procent av befolkningen. Även om sömnbesvär ökar med stigande ålder är denna sömnstörning vanligast i medelåldern. Både sömnbesvär och insomni förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Diagnostiseringen karaktäriseras av långvarighet.
Stress orsak till sömnproblem
Alla människor sover dåligt i perioder, det är helt normalt. Anledningarna kan vara relaterade till stress och konflikter i sociala relationer. Det kan också vara sjukdomar som orsakar eller förvärrar sömnbesvär. Många kan också uppleva att sömnen försämras vid graviditet och i klimakteriet.
Hos män med prostataproblem är det vanligt att man behöver gå upp flera gånger på natten för att kissa, vilket också kan störa sömnen.
Hjärtsvikt, stroke, Parkinsons sjukdom, ångest, depression och demens är andra exempel på sjukdomar som kan påverka sömnen. Även en vanlig förkylning kan störa sömnen på grund av att det blir en viss ansträngning att andas.
Långvarig stress och stress på kvällen är en vanlig orsak till sömnproblem. Vid stress ställer nervsystemet in sig på vakenhet, och du får svårt att varva ner och somna. Sömnen kan bli ytligare av stress och du vaknar kanske alldeles för tidigt på morgontimmarna och har svårt att somna om.
Skärmen stör sömnen
En annan påverkan till sömnstörningar är våra digitala vanor vilket har lett till att vi är mer stillasittande idag. Vi får inte det dagsljus vi behöver om vi sitter inne hela dagarna. Dagsljus är speciellt viktigt under morgontimmarna för att finjustera din inre klocka och därmed din dygnsrytm.
Men det är inte bara det naturliga dagsljuset som är avgörande utan vilken typ av ljus vi utsätts för. Det blå ljuset från datorer, mobiler och surfplattor innan du ska somna har en förmåga att hålla ned melatoninproduktionen och väcker upp hjärnan innan du ska somna.
Sömnhormonet melatonin är det kroppsegna så kallade sömnhormonet som produceras i hjärnans talkottkörtel och som bidrar till att reglera din dygnsrytm.
När det är ljust ute bromsas produktionen av melatonin och när mörkret faller ökar utsöndringen så kroppen förstår att det är dags att sova.
Ju blåare och starkare ljuset är, desto troligare är det att det minskar melatoninutsöndringen och påverkar sömncykeln, framför allt när vi utsätts för det på kvällstid av våra bildskärmar. Det blå ljuset väcker kroppen och sätter oss i beredskap att agera.
Publicerad: 2023-10-23
