Din testamentesgåva går till den främsta forskningen

Tack vare ett mycket stort testamente till Alzheimerforskningen kunde sex forskare tilldelas medel för sin forskning kring Alzheimer.
Här kan du läsa mer om två av de projekt som har tilldelats extra stöd tack vare testamentet. I ena fallet går projektet ut på att lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess. I det andra fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus.

Martin Hallbeck

– Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har man förstått att sjukdomen beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna. I försök på isolerade nervceller har vi kunnat blockera spridningsvägarna, så nu vill vi också ta reda på om detta går att göra i en levande hjärna, säger Martin Hallbeck.

Om det lyckas kan det på sikt leda till ett läkemedel som bromsar Alzheimers sjukdom. Dessutom hoppas Martin Hallbeck att den ökade förståelsen av spridningsvägarna kan ge ett verktyg för tidiga diagnoser vilket är avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.
– Tack vare bidraget från Hjärnfonden kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas.
Martin Hallbeck och hans forskargrupp har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa – och gör dem sjuka.
– Nu vill vi förstå mer om de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka.

Alzheimer och blodkärlen i hjärnan

Christer Betsholzt, professor vid Karolinska Institutet

Christer Betsholtz

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför finns stor potential att bryta ny mark.
– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Min forskargrupps hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen vid Alzheimer. Det ska vi undersöka, säger Christer Betsholtz.

Teamet har tidigare varit med och gjort en stor kartläggning av blodkärlen i den friska hjärnan hos möss. Nu ska de jämföra detta med Alzheimersjuka hjärnor – både genom vävnadsprover från avlidna människor och på så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan de se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.
– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade ”molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Dessa kommer att kunna användas i experiment och för att få nya idéer.

Christer Betsholtz säger att stödet från Hjärnfonden gör det möjligt för honom och hans team att utforska vägar de annars inte hade gått.
– Det är då de oväntade upptäckterna kan komma!

Dela sidan