Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Så här håller du hjärnan frisk hela livet

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Hon har erhållit Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik för att utveckla kunskapen om åldrandets sjukdomar. Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.

Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om vad vi kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra vår livsstil. Åldrandets inverkan på hjärnan har blivit speciellt viktig med tanke på att vi lever allt längre.

– Hjärnan styr hela kroppen, våra tankar, känslor och formar våra minnen, säger Miia Kivipelto. När vi blir äldre är hjärnan den svagaste länken och hög ålder är fortfarande den viktigaste och starkaste riskfaktorn för demens och minnesstörningar.

Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas av minnesstörningar med 30 procent, visar Miia Kivipeltos forskning. Regelbunden träning och bättre kost ökar vårt välbefinnande och stärker också hjärnan. Att hålla hjärnan aktiv och behålla dina sociala kontakter är viktigt. Sociala och psykologiska faktorer spelar också roll och risken för att drabbas av demens ökar om du är ensamstående, känner dig ensam, sover dåligt och stressar.

Det här kan hjälpa hjärnan att åldras på ett gynnsamt sätt:

  • Pulshöjande fysisk träning gör att fler blodkärl bildas i hippocampus, den del av hjärnan som har betydelse för inlärning och minne. Fysisk  träning gör också att hippocampus inte minskar i storlek i lika stor utsträckning som om du inte tränar. Träning hjälper också kroppen att klara av stress bättre.
  • Kost som innehåller grönsaker, fullkornsprodukter,  nötter, frukt, olivolja och fisk  rik på omega-3, det som brukar kallas medelhavskost, har positiv effekt på hjärnan genom att förbättra kommunikationen mellan hjärnans nervceller. Dessutom är den här kosten bra för hjärtat.
  • Att hålla hjärtat friskt har stor betydelse för att hålla hjärnan frisk. Hjärnan använder 20 procent av blodet som hjärtat pumpar ut så om blodkärlen inte fungerar som de ska får det negativa effekter på hjärnan. Det är därför viktigt att behandla högt blodtryck och typ 2 diabetes.
  • En bra sömn. Om vi sover dåligt under lång tid försämras minnet vilket gör det svårare att lära sig nya saker och komma ihåg det vi lärt oss. När vi sover stärks minnet och hjärnan rensas från skadliga ämnen som annars kan skada nervcellerna.
  • Att vara socialt aktiv och att lär sig nya saker tros ha positiv effekt.
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta