Hjärnfonden
Ge en gåva

Så här håller du hjärnan frisk hela livet

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Hon har erhållit Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik för att utveckla kunskapen om åldrandets sjukdomar. Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.

På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om vad vi kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra vår livsstil. Åldrandets inverkan på hjärnan har blivit speciellt viktig med tanke på att vi lever allt längre. Klicka på pilen på bilden här ovan så kan du se Miia Kivipeltos föreläsning.

– Hjärnan styr hela kroppen, våra tankar, känslor och formar våra minnen, säger Miia Kivipelto. När vi blir äldre är hjärnan den svagaste länken och hög ålder är fortfarande den viktigaste och starkaste riskfaktorn för demens och minnesstörningar.

Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas av minnesstörningar med 30 procent, visar Miia Kivipeltos forskning. Regelbunden träning och bättre kost ökar vårt välbefinnande och stärker också hjärnan. Att hålla hjärnan aktiv och behålla dina sociala kontakter är viktigt. Sociala och psykologiska faktorer spelar också roll och risken för att drabbas av demens ökar om du är ensamstående, känner dig ensam, sover dåligt och stressar.

Det här kan hjälpa hjärnan att åldras på ett gynnsamt sätt:

  • Pulshöjande fysisk träning gör att fler blodkärl bildas i hippocampus, den del av hjärnan som har betydelse för inlärning och minne. Fysisk  träning gör också att hippocampus inte minskar i storlek i lika stor utsträckning som om du inte tränar. Träning hjälper också kroppen att klara av stress bättre.
  • Kost som innehåller  grönsaker, fullkornsprodukter,  nötter, frukt, olivolja och fisk  rik på omega-3, det som brukar kallas medelhavskost, har positiv effekt på hjärnan genom att förbättra kommunikationen mellan hjärnans nervceller. Dessutom är den här kosten bra för hjärtat.
  • Att hålla hjärtat friskt har stor betydelse för att hålla hjärnan frisk. Hjärnan använder 20 procent av blodet som hjärtat pumpar ut så om blodkärlen inte fungerar som de ska får det negativa effekter på hjärnan. Det är därför viktigt att behandla högt blodtryck och typ 2 diabetes.
  • En bra sömn. Om vi sover dåligt under lång tid försämras minnet vilket gör det svårare att lära sig nya saker och komma ihåg det vi lärt oss. När vi sover stärks minnet och hjärnan rensas från skadliga ämnen som annars kan skada nervcellerna.
  • Att vara socialt aktiv och att lär sig nya saker tros ha positiv effekt.

 Här kan du kan se en film från Hjärnans Dag 2017 där professor Thomas Perlmann från Karolinska Institutet förklarar vad stamceller är och hur de kan användas som behandling av hjärnskador och hjärnsjukdomar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

En yngre Ina Wettergrens och hennes man Ola står tillsammans utomhus och är glada.

Ina kände skam när maken fick demens

När Ina Wettergrens man fick demens förnekade hon både honom och sjukdomen och lämnade sitt barn att ta hand om honom under dagarna. Idag berättar hon om skulden och skammen och hur hon kanaliserar det i sitt engagemang för Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Illustration av en man som sitter hopkrupen på en stor vodkaflaska.

3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom

En ny undersökning visar att många saknar kunskap om hur alkohol påverkar hjärnan – men också att en tredjedel vill förändra sina vanor när de får mer insikt.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
Kollage med en hjärna, ett mikroskop och läkemedels piller.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
Porträtt av en äldre man som håller handen för en ögat.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta