Karolina, 37: ”Jobbet gav mig en stressrelaterad depression”

Karolina Kaplan ville prestera bra i alla sammanhang och jobb hon tog sig för. Flera gånger drabbades hon av depression och panikångest men det tog många år innan hon vågade söka hjälp. Oförstående chefer, för mycket ansvar och långa arbetsdagar gjorde till slut att hon blev sjukskriven på grund av stressen.

Karolina Kaplan, 37 från Norrtälje.

Karolina Kaplan, 37 från Norrtälje.

Jag har alltid varit en känslig person som gillar lugn och ro. Jag har alltid varit blyg och osäker, men känner mycket och starkt. Jag är väldigt mån om att prestera bra och jämför mig ständigt med andra. Jag har förstått att jag har en prestationsbaserad självkänsla.

Jag drabbades redan som 24-åring av depression och panikångest, men sökte inte hjälp då utan försökte klara av det på egen hand. Sedan drabbades jag av en rejäl stressreaktion som 28-åring då jag jobbade utomlands på ett callcenter. Det var mycket arga telefonsamtal, oförstående chefer och långa arbetsdagar. Jag sa upp mig och det lugnade ner sig, men jag sökte inte hjälp då heller.

Nästa stressreaktion kom när jag skrev min C-uppsats i psykologi och då ringde jag kuratorn på högskolan och fick stöttning på en gång.

Första gången jag blev sjukskriven för mina besvär var år 2013, med diagnos ”Reaktion på svår stress”. Jag jobbade då sedan drygt ett år tillbaka på Försäkringskassan och hade mått dåligt en längre tid redan, innan jag gick till husläkare. På Försäkringskassan hade jag fått tuffa ärenden redan från start, fick leda stora avstämningsmöten själv utan ordentlig upplärning. Att förmedla beslut till upprörda människor var tufft, vi pressades ständigt uppifrån att göra fler och fler avslag på sjukpenning till utsatta människor vilket var riktigt jobbigt de gånger jag inte själv höll med om beslutet. Jag blev tillslut sjukskriven ca 10 månader i olika omfattningar och blev även sjuk i stressrelaterad depression våren 2016.

Idag håller jag på att starta egen verksamhet som beteendevetare med inriktning på samtal om stress.

Karolina Kaplan

Relaterat

Drabbad av utmattningssyndrom

Jessica gillade sitt jobb som produktionsledare. Hon var van vid ett högt tempo med tighta deadlines. Men det uppdrivna arbetstempot och långvariga stressen utan chans till tillräcklig återhämtning gjorde att kroppen till slut sa ifrån. Jessica sjukskrevs för utmattning 2014. Se samtalet mellan Jessica Bladh och Katarina Hultling på Hjärnans Dag och den efterföljande paneldiskussionen där också Ullakarin Nyberg och Martin Ingvar medverkade.

Hur påverkas hjärnan av långvarig stress?

Långvarig ohälsosam stress orsakar bestående förändringar på hjärnan. Studier har visat att lång tid efter en episod med utmattningssyndrom är kroppens förmåga att svara på stress inte återställd och risken för återinsjuknande kvarstår. Martin Ingvar är författar, debattör och professor i neurofysiologi och integrativ medicin på Karolinska Institutet. Se hans föreläsning från Hjärnans Dag 2018.

”Vi kan göra mycket mer för dem som får sitt liv förstört av utmattningssyndrom”

Utmattningssyndrom är ett gigantiskt folkhälsoproblem som kostar miljarder kronor varje år. Det handlar om en hjärnsjukdom som ger svåra följder för drabbade och för samhället. Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här förklarar hon varför hjärnforskningen behöver ditt stöd!

Tips på hur du kan undvika ohälsosam stress

Det här kan du göra för att minska den negativa effekten av stress.

Så ställs diagnosen utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter. Utmattningen påverkar personen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt. Här kan du läsa om socialstyrelsens kriterier för diagnosen.

8 varningssignaler på ohälsosam stress

Symtomen på ohälsosam stress kan komma smygande. Den drabbade kan ha fått många signaler under lång tid men valt att strunta i dem. Många fortsätter envist framåt utan att lyssna på när kroppen säger ifrån. Att uppmärksamma varningssignalerna är viktigt eftersom tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom.