Hjärnfonden
Ge en gåva
Äldre par sitter i en soffa

Varje krona till hjärnforskningen ger ökat hopp

Ännu en gång kan Hjärnfonden dela ut ett rekordbelopp i forskningsstöd – tack vare alla våra givare. Här berättar vår styrelseordförande, Peter Thelin, mer om hur dina gåvor gör skillnad.

Juni är en högtidsmånad för mig, eftersom det är då mitt engagemang i Hjärnfonden omsätts i verklighet. Då delar vi nämligen ut stöd till Sveriges mest lovande hjärnforskning – i år handlar det om hela 90 miljoner kronor. Det kommer att förbättra möjligheterna för fler än 100 forskare att göra nya upptäckter inom bland annat Alzheimers sjukdom, stroke och ALS.

På ett mänskligt plan innebär detta nya chanser att få ökad överlevnad, minskat lidande och förbättrad livskvalitet. Alla som i likhet med mig har upplevt ohälsa i hjärnan på nära håll förstår hur viktigt det är. Själv såg jag min mamma tyna bort i Alzheimer, en sjukdom som det i dagsläget inte ens går att bromsa.

Botemedel och behandling saknas 

Tyvärr är det ett återkommande mönster när det gäller hjärnans sjukdomar – att det saknas botemedel eller effektiv behandling. En del av förklaringen är förstås att hjärnan är väldigt komplex, men det handlar också om att hjärnforskningen får förhållandevis små resurser. Därför hoppas jag på ditt stöd.

I mitt arbete för Hjärnfonden arbetar jag ständigt för att ge hjärnforskningen bättre förutsättningar. Jag använder min långa erfarenhet från finansbranschen för att vi ska arbeta så smart och effektivt som möjligt. Tack vare vår Vetenskapliga nämnd säkerställer vi också att dina gåvor alltid går till hjärnforskningen med allra högsta kvalitet och potential.

Hjärnforskning ger hopp

Ett nutida exempel är att forskare vid Uppsala universitet, med stöd från Hjärnfonden, har tagit fram ett läkemedel som riktar sig mot det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. I de första kliniska faserna har läkemedlet gett positiva resultat och genomgår nu de sista kliniska testerna. Lyckas de innebär det att spelplanen förändras rejält.

För att den här typen av genombrott ska bli verklighet behöver hjärnforskningen mer resurser. Det ger dessutom hopp till hundratusentals människor och deras anhöriga. Min dröm är att ingen ska behöva uppleva de hemska följderna av ohälsa i hjärnan.

Jag hoppas att du vill stödja hjärnforskningen – det enda sättet att stoppa till exempel stroke, Parkinsons sjukdom, ALS och Alzheimer. Du behövs i den fortsatta kampen mot de här svåra sjukdomarna, så ge gärna en gåva. Den räddar liv.

Tack för ditt engagemang,

Peter Thelin
Styrelseordförande, Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
När Susan drabbades av ALS fick hennes ex-man och döttrar vårda henne.

Fredriks ex-fru fick ALS: “Vi befann oss i dödens väntrum”

När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet från samhället hade varit bättre.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta