Hjärnfonden
Ge en gåva
Äldre par sitter i en soffa

Varje krona till hjärnforskningen ger ökat hopp

Ännu en gång kan Hjärnfonden dela ut ett rekordbelopp i forskningsstöd – tack vare alla våra givare. Här berättar vår styrelseordförande, Peter Thelin, mer om hur dina gåvor gör skillnad.

Juni är en högtidsmånad för mig, eftersom det är då mitt engagemang i Hjärnfonden omsätts i verklighet. Då delar vi nämligen ut stöd till Sveriges mest lovande hjärnforskning – i år handlar det om hela 90 miljoner kronor. Det kommer att förbättra möjligheterna för fler än 100 forskare att göra nya upptäckter inom bland annat Alzheimers sjukdom, stroke och ALS.

På ett mänskligt plan innebär detta nya chanser att få ökad överlevnad, minskat lidande och förbättrad livskvalitet. Alla som i likhet med mig har upplevt ohälsa i hjärnan på nära håll förstår hur viktigt det är. Själv såg jag min mamma tyna bort i Alzheimer, en sjukdom som det i dagsläget inte ens går att bromsa.

Botemedel och behandling saknas 

Tyvärr är det ett återkommande mönster när det gäller hjärnans sjukdomar – att det saknas botemedel eller effektiv behandling. En del av förklaringen är förstås att hjärnan är väldigt komplex, men det handlar också om att hjärnforskningen får förhållandevis små resurser. Därför hoppas jag på ditt stöd.

I mitt arbete för Hjärnfonden arbetar jag ständigt för att ge hjärnforskningen bättre förutsättningar. Jag använder min långa erfarenhet från finansbranschen för att vi ska arbeta så smart och effektivt som möjligt. Tack vare vår Vetenskapliga nämnd säkerställer vi också att dina gåvor alltid går till hjärnforskningen med allra högsta kvalitet och potential.

Hjärnforskning ger hopp

Ett nutida exempel är att forskare vid Uppsala universitet, med stöd från Hjärnfonden, har tagit fram ett läkemedel som riktar sig mot det plack som uppstår i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. I de första kliniska faserna har läkemedlet gett positiva resultat och genomgår nu de sista kliniska testerna. Lyckas de innebär det att spelplanen förändras rejält.

För att den här typen av genombrott ska bli verklighet behöver hjärnforskningen mer resurser. Det ger dessutom hopp till hundratusentals människor och deras anhöriga. Min dröm är att ingen ska behöva uppleva de hemska följderna av ohälsa i hjärnan.

Jag hoppas att du vill stödja hjärnforskningen – det enda sättet att stoppa till exempel stroke, Parkinsons sjukdom, ALS och Alzheimer. Du behövs i den fortsatta kampen mot de här svåra sjukdomarna, så ge gärna en gåva. Den räddar liv.

Tack för ditt engagemang,

Peter Thelin
Styrelseordförande, Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
En stillbild från en video om Victoria Sandsjoe som drabbades av ALS när hon var 21 år gammal.

Victorias berättelse: Att få ALS som 21-åring

Victoria är en av de yngsta i Sverige som drabbats av ALS, en neurologisk sjukdom utan botemedel som leder till döden. Hon har startat en insamling till förmån för forskningen, som hon ser som sitt enda hopp.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta