Två tonårstjejer pratar i en skolkorridor Under tonårstiden sker det många förändringar i livet.  Alla kommer i puberteten och kroppen förändras mycket. Även hjärnan utvecklas under den här tiden.

Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?

Tonåringen experimenterar, söker spänning, tar risker och styrs mycket av sina känslor. Kompisarna är viktigare än familjen

Under tonårstiden sker det många förändringar i livet.  Alla kommer i puberteten och kroppen förändras mycket. Även hjärnan utvecklas under den här tiden.  Med hjälp av avbildningstekniker har forskarna visat att ungdomars hjärnor har områden där nya synapser bildas snabbt och mognar fortare medan det i andra områden bildas färre synapser och nätverk.  Hjärnbarken, det som kallas hjärnans grå substans,  är indelad i lober och mognar från bakifrån  nackloben och framåt, pannloben som ansvarar för vår kognitiva förmåga, dvs planering,  förstånd och beslutsfattande mognar sist och fortsätter att utvecklas tills vi är i 25-30 års åldern.

Känslorna styr

Hjärnbarken är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. Den grå substansen minskar därför att synapser som inte används så ofta ”trimmas” bort. 

Att den vita substanser ökar beror på att nervcellernas axon kläs in i ett fettrikt material som heter myelin. Myelinet har en isolerande förmåga som gör att hastigheten i en nervimpuls går 100 gånger fortare vilket gör att förmågan till abstrakt tänkande, problemlösning och planerande förbättras.  

Forskning visar att det riskbeteende som ofta är karaktäristiskt i tonåren beror på en obalans mellan de olika områden i hjärnan som hanterar känslor (det limbiska systemet) respektive förstånd (pannloberna). Eftersom pannloberna utvecklas långsamt mognar kontrollerande funktioner mycket senare än känslo- och driftsfunktioner vilket kan vara en  förklaring till att ungdomar tar större risker än vuxna och har ett mer impulsivt beteende. ”Bromsen” dvs pannloben fungerar sämre och därför kan känslorna ta över.

Belöningssystem och kickar

Under tonåren ökar också mängden dopamin. Dopamin är en kemisk substans och är del av hjärnans belöningssystem och är viktig för upplevelsen av njutning. Den ingår också i funktioner som vakenhet, koncentration, motorik, inlärning,  glädje och entusiasm. Positiva upplevelser som att äta god mat, ha sex, lyssna på musik och att ha kul frisätter dopamin i hjärnans belöningssystem. Även skadliga beteenden kan påverka frisättningen av dopamin vilket kan leda till olika beroenden.

Hjärnans belöningssystem är ett nätverk av områden i hjärnan som stimulerar inlärning av beteenden som är kopplade till belöning. Flera delar av belöningssyttemet ingår i det  limbiska systemet.

Det  är en bågformad struktur som omfattar ett flertal nervcellsgrupper som tillsammans förmedlar upplevelser av ångest, aggressivitet med mera. Här finns hjärnans luktcentrum och kontrollcentrum för sex samt strukturen amygdala där sinnesintryck kopplas till en känsla. Det limbiska systemet reglerar också olika stämningslägen och social anpassningsförmåga.

Kompisarna viktigast

Kanske är risktagandet en viktig del av livet som tonåring för att man ska våga lämna barndomen och pröva sina vingar och testa gränser som vuxen. Under tonårstiden ökar frigörandet från föräldrarna och kompisar är nu mycket viktiga. Tonåringen ska hitta en ny plats i en ny grupp och de relationer som byggs upp under tonåren är en förberedelse för de sociala sammanhang  som kommer som vuxen.

Forskning har visat att tonåringen tar större risker när kompisar är närvarande, kanske ett sätt att imponera. Tonåringen blir också mer upptagen av hur hen ser ut, hur andra uppfattar en och tonåringen utvecklar sin egen identitet och personlighet.  Att känna sig utanför gruppen eller  att känna att man inte duger kan väcka väldigt starka känslor eftersom den del av hjärnan som styr känslorna är extra påkopplad hos tonåringen.

Sömn

Sömnen är extra viktig under tonårsperioden. När vi sover byggs kroppens vävnader upp. Under sömnen frisätt hormoner som har betydelse för uppbyggandet av exempelvis muskler. En tonåring bör sova 8 timmar per natt. Under sömnen bearbetas dagens händelser och sömnen har betydelse för vår inlärning och vårt minne. Skadade nervceller rensas bort och hjärnans energidepåer fylls på.

Allas hjärnor är olika

Utvecklingen av hjärnan under tonårstiden sker på liknande sätt hos alla men det är viktigt att påpeka att varje hjärna är unik. Hur vår hjärna mognar och utvecklas beror på de erfarenheter  som vi får.

Källor:
Barnneurologi (2017); Martin Jägervall, Johan Lundgren (redaktörer)
Hjärnan (2012); Lars Olsson, Anna Josephson (redaktörer)
I Barnets Hjärna (2005); Hugo Lagercrantz
Tonårshjärnan, risk och sex,  Åke Pålshammar, Läkartidningen (2010) nr 6 vol 107
Grymt Fett – en filmserie om tonårshjärnan (2012) AstraZeneca

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Dela sidan

Engagera dig redan idag