Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: ALS

Lästid: 2 minuter

Kan ALS-gåtan lösas i Umeå?

Sverige är ett av de ledande länderna i kampen mot ALS. Professor Peter Andersen och hans forskargrupp i Umeå är en viktig anledning till det. Här berättar han om att det finns hopp – och varför hjärnforskningen behöver ditt fortsatta stöd.

Man sitter i rullstol och kramar om sitt barn.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens viljestyrda muskler gradvis förtvinar. Varje år insjuknar ca 400 personer i ALS i Sverige.

Porträtt av Peter Andersen.

Peter Andersen, professor och överläkare på Norrlands universitetssjukhus.

Ni har arbetat i snart 30 år och gjort stora framsteg. Kan du berätta?

– I början av 90-talet trodde man att ALS var en enda sjukdom, med en enda orsak. Sedan dess har min forskargrupp varit med och visat att det finns olika orsaker till ALS och även olika varianter av sjukdomen. Det var en oerhört viktig insikt.

Vad går er nuvarande ALS-forskning ut på?

– Vårt arbete har två inriktningar. Den första är att identifiera vad det är som gör att man blir sjuk. Vi studerar det system av gener som kan orsaka ALS för att ta reda på hur det fungerar. Till vår hjälp har vi en av världens största samlingar av prover från ALS-patienter. Det har hjälpt oss att hitta gemensamma nämnare i de olika sjukdomsvarianterna och därigenom gett oss behandlingsidéer.

Och det är er andra inriktning – att hitta ett effektivt läkemedel?

– Precis. Vi har sett att ett visst protein tycks spela en avgörande roll. Vid flera former av ALS blir det fel på detta protein, så att det börjar skada nervceller. Just nu arbetar vi med en nydanande metod för att blockera genen som skapar detta protein. En annan metod vi tror på är att angripa själva proteinet, exempelvis genom en typ av vaccin. Det finns flera intressanta spår, vilket är mycket hoppingivande.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Jag fick ett stipendium tidigt i karriären, vilket var helt avgörande för min framtid som forskare. Sedan dess har Hjärnfondens stöd varit väldigt viktigt för att mitt team ska kunna bedriva långsiktig ALS-forskning. Sjukhuset skulle inte ha råd att anställa en så här stor forskargrupp på egen hand. Och utan personal, ingen forskning.

Läs mer om ALS här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Torsten sitter med sina barn i soffan.

ALS-sjuka fembarnspappan samlar in rekordsumma till forskningen

Torsten Gabrielsson, 42, har den obotliga nervsjukdomen ALS. Han har också samlat in över tre miljoner till forskningen. “Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom”.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta