Hjärnfonden
Ge en gåva
Äldre man sitter i rullstol och kramar om sitt barnbarn

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens viljestyrda muskler gradvis förtvinar. Varje år insjuknar ca 400 personer i ALS i Sverige.

Kan ALS-gåtan lösas i Umeå?

Sverige är ett av de ledande länderna i kampen mot ALS. Professor Peter Andersen och hans forskargrupp i Umeå är en viktig anledning till det. Här berättar han om att det finns hopp – och varför hjärnforskningen behöver ditt fortsatta stöd.

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeå universitet, forskar om ALS
Peter Andersen, professor och överläkare på Norrlands universitetssjukhus

Ni har arbetat i snart 30 år och gjort stora framsteg. Kan du berätta?

– I början av 90-talet trodde man att ALS var en enda sjukdom, med en enda orsak. Sedan dess har min forskargrupp varit med och visat att det finns olika orsaker till ALS och även olika varianter av sjukdomen. Det var en oerhört viktig insikt.

Vad går er nuvarande ALS-forskning ut på?

– Vårt arbete har två inriktningar. Den första är att identifiera vad det är som gör att man blir sjuk. Vi studerar det system av gener som kan orsaka ALS för att ta reda på hur det fungerar. Till vår hjälp har vi en av världens största samlingar av prover från ALS-patienter. Det har hjälpt oss att hitta gemensamma nämnare i de olika sjukdomsvarianterna och därigenom gett oss behandlingsidéer.

Och det är er andra inriktning – att hitta ett effektivt läkemedel?

– Precis. Vi har sett att ett visst protein tycks spela en avgörande roll. Vid flera former av ALS blir det fel på detta protein, så att det börjar skada nervceller. Just nu arbetar vi med en nydanande metod för att blockera genen som skapar detta protein. En annan metod vi tror på är att angripa själva proteinet, exempelvis genom en typ av vaccin. Det finns flera intressanta spår, vilket är mycket hoppingivande.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Jag fick ett stipendium tidigt i karriären, vilket var helt avgörande för min framtid som forskare. Sedan dess har Hjärnfondens stöd varit väldigt viktigt för att mitt team ska kunna bedriva långsiktig ALS-forskning. Sjukhuset skulle inte ha råd att anställa en så här stor forskargrupp på egen hand. Och utan personal, ingen forskning.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
När Susan drabbades av ALS fick hennes ex-man och döttrar vårda henne.

Fredriks ex-fru fick ALS: “Vi befann oss i dödens väntrum”

När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet från samhället hade varit bättre.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Patienten tillhör de 2–6 procent som har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-anlaget. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta