Kan ALS-gåtan lösas i Umeå?
Sverige är ett av de ledande länderna i kampen mot ALS. Professor Peter Andersen och hans forskargrupp i Umeå är en viktig anledning till det. Här berättar han om att det finns hopp – och varför hjärnforskningen behöver ditt fortsatta stöd.
Ni har arbetat i snart 30 år och gjort stora framsteg. Kan du berätta?
– I början av 90-talet trodde man att ALS var en enda sjukdom, med en enda orsak. Sedan dess har min forskargrupp varit med och visat att det finns olika orsaker till ALS och även olika varianter av sjukdomen. Det var en oerhört viktig insikt.
Vad går er nuvarande ALS-forskning ut på?
– Vårt arbete har två inriktningar. Den första är att identifiera vad det är som gör att man blir sjuk. Vi studerar det system av gener som kan orsaka ALS för att ta reda på hur det fungerar. Till vår hjälp har vi en av världens största samlingar av prover från ALS-patienter. Det har hjälpt oss att hitta gemensamma nämnare i de olika sjukdomsvarianterna och därigenom gett oss behandlingsidéer.
Och det är er andra inriktning – att hitta ett effektivt läkemedel?
– Precis. Vi har sett att ett visst protein tycks spela en avgörande roll. Vid flera former av ALS blir det fel på detta protein, så att det börjar skada nervceller. Just nu arbetar vi med en nydanande metod för att blockera genen som skapar detta protein. En annan metod vi tror på är att angripa själva proteinet, exempelvis genom en typ av vaccin. Det finns flera intressanta spår, vilket är mycket hoppingivande.
Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?
– Jag fick ett stipendium tidigt i karriären, vilket var helt avgörande för min framtid som forskare. Sedan dess har Hjärnfondens stöd varit väldigt viktigt för att mitt team ska kunna bedriva långsiktig ALS-forskning. Sjukhuset skulle inte ha råd att anställa en så här stor forskargrupp på egen hand. Och utan personal, ingen forskning.
