Äldre man sitter i rullstol och kramar om sitt barnbarn Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Varje år insjuknar ca 200 personer i ALS i Sverige.

Kan ALS-gåtan lösas i Umeå?

Sverige är ett av de ledande länderna i kampen mot ALS. Professor Peter Andersen och hans forskargrupp i Umeå är en viktig anledning till det. Här berättar han om att det finns hopp – och varför hjärnforskningen behöver ditt fortsatta stöd.

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeå universitet, forskar om ALS
Peter Andersen, professor och överläkare på Norrlands universitetssjukhus

Ni har arbetat i snart 30 år och gjort stora framsteg. Kan du berätta?

– I början av 90-talet trodde man att ALS var en enda sjukdom, med en enda orsak. Sedan dess har min forskargrupp varit med och visat att det finns olika orsaker till ALS och även olika varianter av sjukdomen. Det var en oerhört viktig insikt.

Vad går er nuvarande ALS-forskning ut på?

– Vårt arbete har två inriktningar. Den första är att identifiera vad det är som gör att man blir sjuk. Vi studerar det system av gener som kan orsaka ALS för att ta reda på hur det fungerar. Till vår hjälp har vi en av världens största samlingar av prover från ALS-patienter. Det har hjälpt oss att hitta gemensamma nämnare i de olika sjukdomsvarianterna och därigenom gett oss behandlingsidéer.

Och det är er andra inriktning – att hitta ett effektivt läkemedel?

– Precis. Vi har sett att ett visst protein tycks spela en avgörande roll. Vid flera former av ALS blir det fel på detta protein, så att det börjar skada nervceller. Just nu arbetar vi med en nydanande metod för att blockera genen som skapar detta protein. En annan metod vi tror på är att angripa själva proteinet, exempelvis genom en typ av vaccin. Det finns flera intressanta spår, vilket är mycket hoppingivande.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Jag fick ett stipendium tidigt i karriären, vilket var helt avgörande för min framtid som forskare. Sedan dess har Hjärnfondens stöd varit väldigt viktigt för att mitt team ska kunna bedriva långsiktig ALS-forskning. Sjukhuset skulle inte ha råd att anställa en så här stor forskargrupp på egen hand. Och utan personal, ingen forskning.

Swisha din gåva nu

Relaterat

En stillbild från en video om Victoria Sandsjoe som drabbades av ALS när hon var 21 år gammal.

Victorias berättelse: Att få ALS som 21-åring

Victoria är en av de yngsta i Sverige som drabbats av ALS, en neurologisk sjukdom utan botemedel som leder till döden. Hon har startat en insamling till förmån för forskningen, som hon ser som sitt enda hopp.

Victoria Sandsjoe

”Min enda chans är att forskningen går framåt”

När Victoria Sandsjoe var 21 år kretsade hennes liv kring friidrott, ekonomistudierna och sambon. Då kom ALS-diagnosen. Här berättar hon om sin situation och hoppet om nya behandlingar.

En äldre dam kollar rakt in i kameran.

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i antal. Fyndet innebär hopp om att på sikt hitta vägar att bromsa sjukdomen.

ALS-forskaren: Vi är nära ett botemedel

Forskningen om den obotliga sjukdomen ALS tar stora kliv framåt. Överläkare Caroline Ingre som noggrant analyserar prover från sina patienter är hoppfull och tror att med tillräckliga satsningar på forskningen har vi snart ett botemedel.

Kompisgänget bakom insamlingen Fight ALS cyklar Vätternrundan för ALS-forskningen.

De cyklar Vätternrundan för vännen och ALS-forskningen

För drygt tre år sedan drabbades då 27-åriga Johan av den obotliga sjukdomen ALS. Sedan dess har kompisgänget genom diverse aktiviteter samlat in nära 1 miljon kronor till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden. Nu ska de cykla Vätternrundan för att nå miljonen.

Victoria Sandsjoe är en av Sveriges yngsta ALS-patienter. Här paddlar hon kajak.

Victoria fick ALS som 21-åring

Victoria Sandsjoe är 24 år och lever med ALS. Hon är en av de yngsta patienterna i Sverige och tillsammans med sin mamma Lotta Svenneling har hon startat en insamling hos Hjärnfonden för att stötta forskningen och sprida kunskap om sjukdomen.