En Alzheimerforskare med miljonpublik

– Vi har sedan länge följt 1 200 personer födda 1944 för att se vad som händer i hjärnan innan Alzheimers sjukdom bryter ut. För några år sedan kunde vi se att 45 procent i gruppen hade kemiska förändringar som brukar tyda på Alzheimer, men utan att ha symptom. Alla de här personerna kommer inte heller att utveckla sjukdomen. Varför? Bidraget ger oss möjlighet att fortsätta följa denna grupp.

– Vi gör många olika tester på studiedeltagarna, exempelvis ryggvätskeprov och magnetkameraundersökningar. Genom att följa dem under lång tid har vi en unik möjlighet att hitta nya samband och mekanismer bakom Alzheimer – ner på molekylnivå. I grund och botten vill vi veta vad som utmärker dem som insjuknar.

– Jag tror att vi kommer att lära oss mer om hur prognosen ser ut för olika patienter, vilket kan vara viktigt i val av behandling i framtiden. Vårt arbete kan också ge oss ledtrådar om vad som triggar sjukdomen och vad som leder till ett snabbare förlopp, men också vad som kan förebygga sjukdomen.

– För mig och min forskargrupp är det en väldig trygghet med det långsiktiga bidrag vi nu har fått, det ger oss möjlighet att planera och fokusera. Men jag vet också att bidragen från Hjärnfonden är avgörande för svensk hjärnforskning i stort.

Stödet från givarna är ett viktigt komplement när statens resurser inte räcker till.