Ingmar Skoog, Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Göteborgs universitet.

En Alzheimerforskare med miljonpublik

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. I den rollen får han ofta svara på frågor i media – och i somras var han dessutom värd för ett avsnitt av Sommar i P1. Till vardags arbetar han med en mycket stor studie av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.

Du fick nyligen ett större bidrag från Hjärnfonden, vad går det till?

– Vi har sedan länge följt 1 200 personer födda 1944 för att se vad som händer i hjärnan innan Alzheimers sjukdom bryter ut. För några år sedan kunde vi se att 45 procent i gruppen hade kemiska förändringar som brukar tyda på Alzheimer, men utan att ha symptom. Alla de här personerna kommer inte heller att utveckla sjukdomen. Varför? Bidraget ger oss möjlighet att fortsätta följa denna grupp.

Vad hoppas ni hitta?

– Vi gör många olika tester på studiedeltagarna, exempelvis ryggvätskeprov och magnetkameraundersökningar. Genom att följa dem under lång tid har vi en unik möjlighet att hitta nya samband och mekanismer bakom Alzheimer – ner på molekylnivå. I grund och botten vill vi veta vad som utmärker dem som insjuknar.

Kan det här leda till bättre behandling av Alzheimers sjukdom?

– Jag tror att vi kommer att lära oss mer om hur prognosen ser ut för olika patienter, vilket kan vara viktigt i val av behandling i framtiden. Vårt arbete kan också ge oss ledtrådar om vad som triggar sjukdomen och vad som leder till ett snabbare förlopp, men också vad som kan förebygga sjukdomen.

Hur viktigt är stödet från Hjärnfondens givare?

– För mig och min forskargrupp är det en väldig trygghet med det långsiktiga bidrag vi nu har fått, det ger oss möjlighet att planera och fokusera. Men jag vet också att bidragen från Hjärnfonden är avgörande för svensk hjärnforskning i stort.

Stödet från givarna är ett viktigt komplement när statens resurser inte räcker till.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

”Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom”

Martin Hallbeck, professor och överläkare, leder en forskargrupp som studerar hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Målet är att lära sig stoppa denna dödliga process. Läs Martin Hallbecks egna ord och ge en gåva till livsviktig hjärnforskning.

Karin Hoxters föräldrar håller om varandra

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Ett brinnande hjärtformat ljus

Sorgen över att ha Alzheimers sjukdom

Ulrika Harmsen, är 45 år och för drygt ett år sedan fick hon veta att hon har demens. Här berättar hon om hur svårt det ibland är att hantera den sjukdom hon drabbats av och den sorg hon känner.

Frank och Annis i New York

Kärlek i skuggan av Alzheimers sjukdom

Frank och Annis träffades förhållandevis sent i livet, men då sa det verkligen klick. Inom bara ett år hade de flyttat ihop. Livet tillsammans var så bra att de brukade fråga sig om det går att vara så här lyckliga, ”något dåligt måste väl hända snart”. Tyvärr blev det så – Alzheimers sjukdom krossade deras drömmar. Läs Annis egen berättelse och hennes vädjan om stöd till hjärnforskningen