Ingmar Skoog, Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Göteborgs universitet.

En Alzheimerforskare med miljonpublik

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. I den rollen får han ofta svara på frågor i media – och i somras var han dessutom värd för ett avsnitt av Sommar i P1. Till vardags arbetar han med en mycket stor studie av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.

Du fick nyligen ett större bidrag från Hjärnfonden, vad går det till?

– Vi har sedan länge följt 1 200 personer födda 1944 för att se vad som händer i hjärnan innan Alzheimers sjukdom bryter ut. För några år sedan kunde vi se att 45 procent i gruppen hade kemiska förändringar som brukar tyda på Alzheimer, men utan att ha symptom. Alla de här personerna kommer inte heller att utveckla sjukdomen. Varför? Bidraget ger oss möjlighet att fortsätta följa denna grupp.

Vad hoppas ni hitta?

– Vi gör många olika tester på studiedeltagarna, exempelvis ryggvätskeprov och magnetkameraundersökningar. Genom att följa dem under lång tid har vi en unik möjlighet att hitta nya samband och mekanismer bakom Alzheimer – ner på molekylnivå. I grund och botten vill vi veta vad som utmärker dem som insjuknar.

Kan det här leda till bättre behandling av Alzheimers sjukdom?

– Jag tror att vi kommer att lära oss mer om hur prognosen ser ut för olika patienter, vilket kan vara viktigt i val av behandling i framtiden. Vårt arbete kan också ge oss ledtrådar om vad som triggar sjukdomen och vad som leder till ett snabbare förlopp, men också vad som kan förebygga sjukdomen.

Hur viktigt är stödet från Hjärnfondens givare?

– För mig och min forskargrupp är det en väldig trygghet med det långsiktiga bidrag vi nu har fått, det ger oss möjlighet att planera och fokusera. Men jag vet också att bidragen från Hjärnfonden är avgörande för svensk hjärnforskning i stort.

Stödet från givarna är ett viktigt komplement när statens resurser inte räcker till.

 

 

Relaterat

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.