Hjärnfonden
Ge en gåva

Kärleken sitter i hjärnan

Vad händer i hjärnan och kroppen när vi blir förälskade? Nervsignaler från hjärnans limbiska system skickas ut till hela kroppen och vi svettas, får spänningar i magen, hjärtat börjar slå snabbare och vi kan inte sluta tänka på föremålet för vår kärlek. Faktum är att förälskelsen är som en beroendesjukdom. Hjärnforskaren Åke Pålshammar reder ut begreppen om varför det känns som att kärleken sitter i hjärtat, när den i själva verket sitter i hjärnan.

Det är i det så kallade limbiska systemet i hjärnan som våra beteendeimpulser genereras. Nerverna här styrs av kemiska signaler och är helt avgörande för våra känslor. Under förälskelsefasen är det de kemiska signalämnena, vars uppgift är att överföra information mellan cellerna, som frigörs i ”känslohjärnan” och ger upphov till kraftiga känslor av njutning. Ett av ämnena som ligger bakom förälskelsen är dopamin. Att nivåerna av dopamin ökar i hjärnan hos en förälskad person har man kunnat studera i magnetkamera.

Bild Åke Pålshammar
Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet står fast vid att kärleken sitter i hjärnan.

– Förälskelsefasen ser nästan ut som en beroendesjukdom, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet. När dopaminet ”kickar in” i hjärnans belöningsområden vid förälskelse blir upplevelsen stark och mäktig och liknar faktiskt den som brukar finnas vid utvecklandet av ett beroende.

Om känslosystemet i hjärnan inte aktiveras så blir det heller inga känslor, då nerverna här är helt avgörande för våra känslor. Enligt Åke Pålshammar finns det inget fog för att säga att kärleken sitter i hjärtat. Den sitter i hjärnan.

Hjärtat regleras av nerver från hjärnan och när det behövs ger ”känslohjärnan” kommando till hjärtat att slå snabbare. Det sker helt automatiskt, både när man blir rädd och när man blir förälskad. Vi får även reaktioner i olika delar av kroppen som spänningar i magen, svettningar och darrningar på rösten. Allt detta styrs av hjärnan, som också registrerar att sådana förändringar i kroppen sker. Den förälskade kan bli irrationell och göra helt oväntade saker när hjärnans förstånds- och kontrollområde (frontalloberna) loggar ut och lyckokänslorna tar över.

– Alla vet hur förälskelsen känns och tack vare forskningen vet vi också vad som händer i hjärnan när vi blir kära. Det går till och med att se på bild, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Relaterat

Nervcellerna krymper vid Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom dör de nervceller som producerar dopamin i hjärnan. Bristen på dopamin i striatum, den del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser, gör att rörelseförmågan rubbas hos Parkinsonpatienter. Nervcellerna i striatum förändras också vid sjukdomen och det är fokus för Angela Cenci Nilssons forskning. Hon är professor vid Lunds universitet och fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen och det vill vi uppmärksamma. I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned. En betydande del av de symtom som uppkommer beror på att det framför allt är de nervcellerna som producerar dopamin som bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervceller dör försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet.

Vad gör att vissa tappar minnet och sin kognitiva förmåga snabbare?

Det är välkänt att vår kognitiva förmåga, det som har med minne, tänkande, lärande och tolkandet av vår omvärld att göra, försämras med åren och är en del av den naturliga åldringsprocessen. Men det finns stora skillnader i vilken grad försämringen sker mellan olika individer. En av Hjärnfondens stipendiater 2017, Nina Karalija vill ta reda på vilka biologiska processer i hjärnan som kan förklara skillnaderna och framför allt vilken roll ett av hjärnans signalsystem, dopaminsystemet har
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta