Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig skribent

Lästid: 2 minuter

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Kollage med en äldre mans huvud där baksidan av huvudet visar en blå himmel och moln.

Enligt undersökningen, utförd av Verian för Hjärnfonden, vet tre av fem svenska inte vart de ska vända sig för stöd och råd vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Detta avslöjar en djupt rotad kunskapsbrist hos svenska folket. Då många är oroliga för att drabbas av en demenssjukdom, blir behovet av en insats för att öka kunskapen stor.

Få känner till tidiga tecken på Alzheimer

En annan oroande trend som framkom av undersökningen är att 70 procent av deltagarna inte kunde identifiera fler tidiga tecken på Alzheimer än problem med minnet. Många andra kognitiva funktioner påverkas ofta tidigt, såsom tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och språk. Att många inte känner till dessa tecken bekräftar det övergripande låga kunskapsläget om sjukdomen.


Statistik som visar vad svenskar tror att är de vanligaste symtom vid Alzheimers sjukdom

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin kommenterar undersökningens resultat och påpekar att det är ”anmärkningsvärt att fler än hälften av svenskarna inte vet att de kan vända sig till en vårdcentral eller till sjukvårdsupplysningen vid tidiga tecken på demens”. Hon understryker vikten av att känna igen tidiga symtom och söka vård i ett tidigt skede för att bland annat säkerställa att den som drabbas av Alzheimers sjukdom får en så optimal vårdplan som möjligt.

Många är oroliga att drabbas

Omkring 100 000 svenska uppskattas ha Alzheimer idag, men eftersom sjukdomen är underdiagnostiserad kan det verkliga antalet vara högre. Över hälften av deltagarna i undersökningen uppger att de känner någon som är eller har varit sjuk i Alzheimer och två av fem känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas. Samtidigt vet knappt hälften av de tillfrågade att man själv kan fördröja eller minska risken att drabbas av sjukdomen.

Läs om hur du kan skydda dig mot Alzheimer

Kvinnor sticker ut

I den grupp som anser sig ha stor kunskap om Alzheimer är en överhängande del kvinnor. Kvinnor uppger också i högre grad än männen att de känner någon som har eller har haft Alzheimer. De önskar sig mer kunskap om hur de kan minska risken att själva drabbas och är samtidigt mer oroliga för att de själva eller någon närstående ska få sjukdomen.


Statistik som visar hur många svenskars känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom.

Kunskapshöjande insatser är avgörande

Hjärnfonden anser att det är anmärkningsvärt att kunskapsnivån om Alzheimer är så låg och kräver därför ökade kunskapshöjande insatser i form av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten och stödet för demenssjuka och deras anhöriga.

Klicka här för att läsa hela rapporten

Om du känner oro angående tecken på Alzheimer, kontakta 1177 eller din vårdcentral.

Relaterat

Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta