Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: ALS

Lästid: 2 minuter

Victorias berättelse: Att få ALS som 21-åring

Victoria är en av de yngsta i Sverige som drabbats av ALS, en neurologisk sjukdom utan botemedel som leder till döden. Hon har startat en insamling till förmån för forskningen, som hon ser som sitt enda hopp.

Den 13 augusti 2019 får 21-åriga Victoria Sandsjoe beskedet att hon drabbats av ALS. Hon var en aktiv friidrottare som plötsligt upptäckte att kroppen inte fungerade som den brukade. Det började med att några muskler krampade och ryckte. Sedan slutade muskel för muskel att göra som hon ville. Ett drygt år senare fick hon beskedet från läkarna.

–  På en halvtimme hade hela min framtid ryckts ifrån mig och ersatts med mörker, berättar Victoria.

ALS är en hjärnsjukdom där nervcellerna som styr musklerna gradvis dör, vilket leder till förlamning. Forskningen går framåt, men det finns ännu inga botemedel. Slutligen leder sjukdomen till döden.

Att vara mamma till en ung person som får ett sådant besked innebär en enorm maktlöshet.

– Det är en bottenlös sorg. Det är en fruktansvärd process. Det är helt fel turordning att planera sista vilan åt sin dotter, säger Victorias mamma Lotta Svenneling.

Victoria vill bli ihågkommen som en glad och frisk person – för den hon är bakom diagnosen. För att göra någonting aktivt mot maktlösheten har Victoria och hennes mamma Lotta har startat en insamling hos Hjärnfonden för att samla in pengar till forskningen om ALS.

–  Jag har fortfarande hopp inför framtiden, men min framtid just nu ligger i händerna på forskningen. Jag vill bidra till att ingen ska behöva gå igenom samma sak som jag går igenom. Att ingen ska behöva sluta springa.

Relaterat

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Karin Forsberg neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

“Vi är på väg att förändra framtiden för ALS-patienter”

Neurologen och forskaren Karin Forsberg vid Umeå universitet får stöd från Hjärnfonden för att fördjupa förståelsen av ALS. Inom tio år hoppas hon att forskningen har nått stora genombrott och att nya efterlängtade behandlingar kan nå patienterna.

Cellernas energiomsättning kan ge svar om ALS

Vid ALS bryts motoriska nervceller och muskler ner, men orsaken är ännu oklar. Nils Dennhag ska, med stöd från Hjärnfonden, undersöka hur störningar i cellernas energiomsättning påverkar sjukdomens förlopp.

Nya ALS-läkemedel tar form – ett resultat av intensiv forskning

Det nya läkemedlet Tofersen tycks fungera bra på många patienter med den typ av ALS som beror på en mutation i genen SOD1. Nu forskas det febrilt för att även ta fram en förebyggande behandling samt fler nya läkemedel för andra ALS-alstrande gener. Hjärnfonden finansierar en del av forskningen.

ALS-mardrömmen vände tack vare forskningen

Niklas, 36 år, fick sina första symtom på ALS våren 2020. En sjukdom som tidigare hade drabbat hans far och farfar. Fyra år senare lever han, tack vare en studie, med hopp om framtiden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta