Hjärnfonden
Ge en gåva

Varför mår hjärnan bra av motion?

Tillsammans med vår samarbetspartner Skellefteå Kraft har Hjärnfonden tagit fram fyra videopodcasts där programledaren Beppe Singer tar reda på hur hjärnan reagerar på saker som motion, sociala relationer, sömn och kost. Första avsnittet gästas av professor Yvonne Forsell som förklarar vad som händer i hjärnan när vi rör på resten av kroppen.

– Det viktigaste som händer när man tränar och den största vinsten för hjärnan är att det bildas en faktor som fungerar ungefär som ett slags gödningsmedel för hjärnan, säger  Yvonne Forsell, psykiatriker och professor vid Karolinska Institutet.

Den här faktorn stimulerar bildningen av nya nervceller men skyddar också mot att nervcellerna bryts ner. Det gör att det både blir lättare att lära sig nya saker och att komma ihåg sådant vi redan lärt oss.

Dessutom gör träning att det bildas fler små blodkärl i hjärnan som gör att blodflödet till hjärnan ökar. När man tränar frisätts det också mer av de ämnen som behövs för att nervimpulser skall överföras från en nervcell till en annan. Det är en anledning till att träning har en anti-depressiv effekt.

-Vi fick lika bra effekt av träning som att ge ett anti-depressivt  läkemedel eller kognitiv beteendeterapi, säger Yvonne Forsell om en undersökning hon gjort där man studerade effekten av träning på depression.

Se hela intervjun med Yvonne Forsell här ovan genom att klicka på pilen.

Du kan se när Beppe Singer samtalar med Alva Appelgren om sociala relationer här och med Christian Benedict om hur viktigt det är med sömn här och med Charlotte Erlanson-Albertsson om kost här.

 

Relaterat

Finns det ett samband mellan inflammation och depression?

Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.
Ung kvinna med långt hår och glasögon framför en grönskande buske.

Pluggandet tog över livet för Estelle

Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.
Mikael Tiger, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikael Tiger vill förbättra behandlingen av depression

Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.
Sandra Tamm, läkare och Hjärnfondens stipendiat

Sandra Tamm undersöker sambandet mellan depression och sömn

Hur kommer det sig att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra? Sandra Tamm, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå sambandet mellan depression och sömnproblem, två stora folksjukdomar som drabbar många människor.

Kognitiv svikt – när minnet börjar svikta

Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta