Hjärnfonden
Ge en gåva

4 av 10 strokedrabbade får inte tillräcklig rehabilitering – Hjärnfonden kräver kraftfullare insatser på eftervård

Ett år efter insjuknandet anser 4 av 10 strokedrabbade att de inte har fått tillräckligt med rehabilitering. Det visar Riksstrokes senaste årsuppföljning som Hjärnfonden har granskat. Var sjätte person har sådana svåra funktionsnedsättningar att de är beroende av hjälp från andra personer. Men utbudet av rehabiliteringsinsatser varierar beroende på var i landet du bor

Bli månadsgivare och stöd forskningen om stroke här

Cirka 30 000 svenskar drabbas årligen av en stroke. Många räddas till livet tack vare stora forskningsframsteg vad gäller behandling i akutskedet. Men vägen tillbaka är tuff och tillgången till rehabilitering är därför livsavgörande. Enligt Riksstrokes uppföljning är det många som upplever att de inte har fått tillräckligt med rehabilitering. Variationen är stor i landet och mellan 30 till 47 procent av de tillfrågade uppgav att behovet av eftervård inte var helt tillgodosett. Bäst till ligger Halland (30%), följt av Gävleborg och Jämtland-Härjedalen (31%) och sämst till kommer Gotland och Blekinge (47%) samt Uppsala (42%), som anser att behoven av rehabilitering inte uppfylls.

– Efter en stroke kan du behöva lära dig att gå, tala och skriva på nytt igen. Forskning visar att rehabiliteringsinsatser är helt nödvändiga, för hjärnan är plastisk, vilket betyder att den kan repareras och lära om tidigare förvärvade förmågor. Men för att det ska ske måste man få den träning och rehabilitering man behöver, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

I juni lämnade Hjärnfonden en lista med 215 000 felhänta namnteckningar tillsammans med fem krav på bättre rehabiliteringsvård, till folkhälsominister Gabriel Wikström. Kraven har tagits fram tillsammans med två av landets främsta professorer inom strokeforskning. Hjärnfonden uppmanar till konkreta insatser så att de strokedrabbade kan få en ökad livskvalité.

  1. Öka forskningsbidragen till forskning om stroke och utveckling av innovationer för stöd av rehabilitering. Resurserna till strokeforskning står inte i relation till de enorma samhällskostnader som stroke medför. Dessutom ska den forskning som finns tillämpas inom rehabiliteringen så att den kommer de strokedrabbade till nytta i vardagen.
  2. Mer resurser till rehabilitering för att minska lidandet hos de drabbade. Den strokedrabbade ska bli så bra som möjligt. Mer kompetens och utbildning hos anställda inom strokevården behövs.
  3. Individanpassa rehabiliteringen utifrån den drabbades behov och förutsättningar, så att den kan återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga för att kunna återkomma till ett självständigt liv.
  4. Alla strokedrabbade ska ha rätt till en personlig kontaktperson i rehabiliteringsfasen som kan informera, guida, hjälpa och driva den drabbades egna behov och önskemål för att se till att den får det den har behov av – oavsett huvudman för verksamheten.
  5. Bättre samordning mellan den drabbade, kommun, landsting och andra huvudmän – Sveriges kommuner och landsting och ansvariga politiker ska ta ett större ansvar för samordning av rehabiliteringskedjan.

Du kan läsa mer om stroke här.

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta