4 av 10 strokedrabbade får inte tillräcklig rehabilitering – Hjärnfonden kräver kraftfullare insatser på eftervård
Ett år efter insjuknandet anser 4 av 10 strokedrabbade att de inte har fått tillräckligt med rehabilitering. Det visar Riksstrokes senaste årsuppföljning som Hjärnfonden har granskat. Var sjätte person har sådana svåra funktionsnedsättningar att de är beroende av hjälp från andra personer. Men utbudet av rehabiliteringsinsatser varierar beroende på var i landet du bor
Bli månadsgivare och stöd forskningen om stroke här
Cirka 30 000 svenskar drabbas årligen av en stroke. Många räddas till livet tack vare stora forskningsframsteg vad gäller behandling i akutskedet. Men vägen tillbaka är tuff och tillgången till rehabilitering är därför livsavgörande. Enligt Riksstrokes uppföljning är det många som upplever att de inte har fått tillräckligt med rehabilitering. Variationen är stor i landet och mellan 30 till 47 procent av de tillfrågade uppgav att behovet av eftervård inte var helt tillgodosett. Bäst till ligger Halland (30%), följt av Gävleborg och Jämtland-Härjedalen (31%) och sämst till kommer Gotland och Blekinge (47%) samt Uppsala (42%), som anser att behoven av rehabilitering inte uppfylls.
– Efter en stroke kan du behöva lära dig att gå, tala och skriva på nytt igen. Forskning visar att rehabiliteringsinsatser är helt nödvändiga, för hjärnan är plastisk, vilket betyder att den kan repareras och lära om tidigare förvärvade förmågor. Men för att det ska ske måste man få den träning och rehabilitering man behöver, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
I juni lämnade Hjärnfonden en lista med 215 000 felhänta namnteckningar tillsammans med fem krav på bättre rehabiliteringsvård, till folkhälsominister Gabriel Wikström. Kraven har tagits fram tillsammans med två av landets främsta professorer inom strokeforskning. Hjärnfonden uppmanar till konkreta insatser så att de strokedrabbade kan få en ökad livskvalité.
- Öka forskningsbidragen till forskning om stroke och utveckling av innovationer för stöd av rehabilitering. Resurserna till strokeforskning står inte i relation till de enorma samhällskostnader som stroke medför. Dessutom ska den forskning som finns tillämpas inom rehabiliteringen så att den kommer de strokedrabbade till nytta i vardagen.
- Mer resurser till rehabilitering för att minska lidandet hos de drabbade. Den strokedrabbade ska bli så bra som möjligt. Mer kompetens och utbildning hos anställda inom strokevården behövs.
- Individanpassa rehabiliteringen utifrån den drabbades behov och förutsättningar, så att den kan återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga för att kunna återkomma till ett självständigt liv.
- Alla strokedrabbade ska ha rätt till en personlig kontaktperson i rehabiliteringsfasen som kan informera, guida, hjälpa och driva den drabbades egna behov och önskemål för att se till att den får det den har behov av – oavsett huvudman för verksamheten.
- Bättre samordning mellan den drabbade, kommun, landsting och andra huvudmän – Sveriges kommuner och landsting och ansvariga politiker ska ta ett större ansvar för samordning av rehabiliteringskedjan.
Du kan läsa mer om stroke här.