Hjärnfonden
Ge en gåva

Tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Möjligheterna att upptäcka Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium har ökat på de senaste åren. Redan 20 år innan minnesbesvären uppstår går det att se förändringar i hjärnan. Ny forskning visar också att det kan finnas flera orsaker till Alzheimers sjukdom, något som kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel.

Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon är världsledande inom tidig diagnostik av demenssjukdomar och studerar bland annat processer i hjärnan med PET-undersökningar. Agneta Nordberg jobbar också kliniskt som överläkare med särskilt fokus på patienter med tidig minnesstörning.

På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om sin forskning som har lett till att vi idag kan upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än förr, tack vare ett särskilt ryggvätskeprov och avbildningar av hjärnan. Klicka på pilen i bilden ovan och se hennes föreläsning där.

Forskningen har också gjort att det mer detaljerat går att studera förändringar i hjärnan, så att man snabbare kan identifiera rätt demenssjukdom. Att få en diagnos tidigt ger både patient och närstående en chans att planera framtiden. Det ger dem också en möjlighet att ändra vardagen eftersom många livsstilsfaktorer påverkar sjukdomsförloppet.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid. Med avbildningstekniken går det att upptäcka sådana plack innan de ger symptom.

I jakten på nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom  finns det också fördelar med att identifiera individer som bär på  förändringar i hjärnan utan att ha några symptom. Det ger forskarna möjlighet att undersöka om nya läkemedel kan stoppa sjukdomen på ett tidigt stadium och förhindra att det bildas mer amyloida plack. Det pågår just nu sådan kliniska prövningar i USA, Kanada och Australien men det kommer att dröja  innan resultaten kommer.

Här kan du se Miia Kivipeltos föreläsning  på Hjärnans Dag om vad du kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra din livsstil.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta