Hjärnfonden
Ge en gåva

Tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Möjligheterna att upptäcka Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium har ökat på de senaste åren. Redan 20 år innan minnesbesvären uppstår går det att se förändringar i hjärnan. Ny forskning visar också att det kan finnas flera orsaker till Alzheimers sjukdom, något som kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel.

Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon är världsledande inom tidig diagnostik av demenssjukdomar och studerar bland annat processer i hjärnan med PET-undersökningar. Agneta Nordberg jobbar också kliniskt som överläkare med särskilt fokus på patienter med tidig minnesstörning.

På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om sin forskning som har lett till att vi idag kan upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än förr, tack vare ett särskilt ryggvätskeprov och avbildningar av hjärnan. Klicka på pilen i bilden ovan och se hennes föreläsning där.

Forskningen har också gjort att det mer detaljerat går att studera förändringar i hjärnan, så att man snabbare kan identifiera rätt demenssjukdom. Att få en diagnos tidigt ger både patient och närstående en chans att planera framtiden. Det ger dem också en möjlighet att ändra vardagen eftersom många livsstilsfaktorer påverkar sjukdomsförloppet.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid. Med avbildningstekniken går det att upptäcka sådana plack innan de ger symptom.

I jakten på nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom  finns det också fördelar med att identifiera individer som bär på  förändringar i hjärnan utan att ha några symptom. Det ger forskarna möjlighet att undersöka om nya läkemedel kan stoppa sjukdomen på ett tidigt stadium och förhindra att det bildas mer amyloida plack. Det pågår just nu sådan kliniska prövningar i USA, Kanada och Australien men det kommer att dröja  innan resultaten kommer.

Här kan du se Miia Kivipeltos föreläsning  på Hjärnans Dag om vad du kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra din livsstil.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta