Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Ny forskning kan ge bättre liv efter en stroke

Hur lär man sig leva efter en stroke och vad kan man själv påverka? Antalet personer som drabbas av en stroke minskar. Men stroke är fortfarande den tredje största orsaken till dödsfall i Sverige och många drabbade får leva med funktionsnedsättningar. Se på Erik Lundströms föreläsning från Hjärnans dag 2019 där han pratar om stroke.

Hjärnans Dag 2019

Erik Lundström föreläser om stroke på Hjärnans dag.

Erik Lundström är docent och överläkare i neurologi vid Karolinska Institutet och adjungerad universitetslektor vid Uppsala universitet. Han är verksam som överläkare i neurologi och medicinskt ledningsansvarig läkare på strokeavdelning på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Erik är intresserad av den akuta behandlingen men även av återhämtningen och möjligheterna att minska funktionsnedsättningen efter akut stroke. Hans forskning fokuserar på återhämtning efter stroke och just nu undersöker han effekten av fluxotin, ett läkemedel som använts för att behandla depression.

Erik beskriver hur det går till när en ung kvinna kommer in akut till sjukhuset med en stroke. Efter att ha röntgat henne slår läkarna fast att hon har fått en stor propp. De senaste åren av forskning har lett till att det nu går att behandla en blodpropp i det akuta skedet, antingen genom att ge ett propplösande medel (trombolys) eller genom att kirurgiskt avlägsna proppen (trombektomi). Den här kvinnan fick genomgå båda behandlingarna.

– Det kan bli så att patienten blir helt återställd efter att proppen har avlägsnats. Det är helt otroligt att vara med om, att vara en del av detta är fantastiskt, säger Erik Lundström. I det här fallet gick det väldigt bra och kvinnan kunde skrivas ut från sjukhuset efter någon dag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer
Porträtt av Marcela Pekna.

”Många önskar att vi ska lyckas”

Vid stroke skadas hjärnan av syrebrist. Många som insjuknar får därför komplikationer som förlamning och talsvårigheter. Få av dem blir helt återställda. Därför utvecklar professor Marcela Pekna ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer om sitt arbete och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta