Erik Lundström föreläser om stroke på Hjärnans dag.

Ny forskning kan ge bättre liv efter en stroke

Hur lär man sig leva efter en stroke och vad kan man själv påverka? Antalet personer som drabbas av en stroke minskar. Men stroke är fortfarande den tredje största orsaken till dödsfall i Sverige och många drabbade får leva med funktionsnedsättningar. Klicka på pilen ovan och se på Erik Lundströms föreläsning från Hjärnans dag där han pratar om stroke.

Erik Lundström är docent och överläkare i neurologi vid Karolinska Institutet och adjungerad universitetslektor vid Uppsala universitet. Han är verksam som överläkare i neurologi och medicinskt ledningsansvarig läkare på strokeavdelning på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Erik är intresserad av den akuta behandlingen men även av återhämtningen och möjligheterna att minska funktionsnedsättningen efter akut stroke. Hans forskning fokuserar på återhämtning efter stroke och just nu undersöker han effekten av fluxotin, ett läkemedel som använts för att behandla depression.

Erik beskriver hur det går till när en ung kvinna kommer in akut till sjukhuset med en stroke. Efter att ha röntgat henne slår läkarna fast att hon har fått en stor propp. De senaste åren av forskning har lett till att det nu går att behandla en blodpropp i det akuta skedet, antingen genom att ge ett propplösande medel (trombolys) eller genom att kirurgiskt avlägsna proppen (trombektomi). Den här kvinnan fick genomgå båda behandlingarna.

– Det kan bli så att patienten blir helt återställd efter att proppen har avlägsnats. Det är helt otroligt att vara med om, att vara en del av detta är fantastiskt, säger Erik Lundström. I det här fallet gick det väldigt bra och kvinnan kunde skrivas ut från sjukhuset efter någon dag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Kvinna sitter med kaffekopp och tittar på ett event på datorn

Hjärnans Dag Digitalt den 10 mars

Varmt välkommen till Hjärnans Dag Digitalt den 10 mars klockan 16.00-18.00 vid datorn. Med anledning av pågående pandemi kan vi inte genomföra vårt populära Hjärnans Dag. I stället kan du delta kostnadsfritt på vår komprimerade, direktsända digitala träff med några av Sveriges främsta forskare och experter. Klicka på pilen i bilden så kan du se Hjärnans dag i efterhand.

Professor Caroline Graff, KI, föreläste om Azheimers sjukdomlzhe

Genetiska studier om demenssjukdomar tar oss närmare ett genombrott

Hur kan de ärftliga formerna av Alzheimer hjälpa oss att förstå sjukdomen? Klicka på pilen i bilden och se Caroline Graffs föreläsning på Hjärnans dag.

Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet

70 är det nya 50 – vad betyder det för hjärnan?

Idag är vi äldre friskare, lyckligare och socialare än någonsin. Vi är intellektuellt och fysiskt mycket vitalare än förr. Klicka på pilen i bilden och se Ingmar Skoogs föreläsning från Hjärnans dag.

Björn Roslund föreläste om ADHD på Hjärnans dag 2019

Förklaringen bakom ADHD

Det finns nya förklaringar till varför man drabbas av ADHD och vad som händer i hjärnan. ADHD kan innebära både möjligheter och styrkor men också ställa till med problem. Klicka på pilen i bilden ovan och se Björn Roslunds föreläsning från Hjärnans dag.

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet.

Kan hjärnforskning ge ny behandling av alkoholberoende?

Kommer vi snart att ha en effektiv behandling mot alkoholberoende? Se Markus Heiligs uppskattade föreläsning från Hjärnans dag 2019.

Marie Åsberg, pionjär inom stressforskning föreläste på Hjärnans dag.

Stress förr och nu

Visste du att utmattningssyndrom beskrevs redan 1869? Se Marie Åsberg, en pionjär inom svensk stressforskning, föreläsa om ”Stress förr och nu” på Hjärnans dag. Hur växte begreppet fram och varför är vi mer stressade idag? Vad kan vi göra åt den farliga stressen? Klicka på pilen i bilden och se hennes föreläsning.