Text: Ragnhild Ahlgren
Vetenskaplig sakkunnig och skribent
Kategori: Alzheimers sjukdom, Demens, Event, Hjärnans dag
Lästid: 1 minut
Idag pågår intensiv forskning för att hitta genetiska markörer och ta reda på vilka mekanismer som ligger bakom demenssjukdomar. Det sker i många olika former och med den senaste tekniken, vilket ger kunskap som på sikt kan omsättas i förebyggande behandling och nya läkemedel. Caroline Graff är professor i genetisk demensforskning och expert på ärftlighetsfrågor när det gäller demenssjukdomar, vid Karolinska Institutet.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer
Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?
Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?
I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen
I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Göran fick alzheimer mitt i livet
När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer
Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
