Text: Ragnhild Ahlgren
Vetenskaplig sakkunnig och skribent
Kategori: Alzheimers sjukdom, Demens, Event, Hjärnans dag
Lästid: 1 minut
Idag pågår intensiv forskning för att hitta genetiska markörer och ta reda på vilka mekanismer som ligger bakom demenssjukdomar. Det sker i många olika former och med den senaste tekniken, vilket ger kunskap som på sikt kan omsättas i förebyggande behandling och nya läkemedel. Caroline Graff är professor i genetisk demensforskning och expert på ärftlighetsfrågor när det gäller demenssjukdomar, vid Karolinska Institutet.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom
Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?
Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar
Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar
Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
”Numera tror jag att allt är möjligt”
Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?
Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
