Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Tolv lovande forskare får Hjärnfondens stipendium

Hjärnfonden har beslutat att dela ut stipendier till 12 forskare vid 5 lärosäten. Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige.

Två kvinnliga forskare på laboratoriet.

Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen disputerat. Foto: Istock

Varje år delar Hjärnfonden ut postdoktorala stipendier med målsättningen att driva utvecklingen framåt inom hjärnforskningens områden. Tack vare generösa gåvor och donationer kan Hjärnfonden i år dela ut 7,2 miljoner kronor i form av stipendier, vilket ger möjlighet för 12 hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska i två år. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.  Årets stipendiater kommer bland annat att forska om Alzheimers sjukdom, multipel skleros och epilepsi.

– För Hjärnfonden är det viktigt att satsa på framtidens framstående forskare genom postdoktorala stipendier. Det är en förutsättning för att nå nya framsteg och forskningsgenombrott som kan leda till att människor lever mer och längre, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin.

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar om vilka som får stipendium. För många forskare kan stipendiet vara en förutsättning för att kunna fortsätta med forskning. Flera av tidigare stipendiater har etablerat egna forskargrupper och fått professurer inom svenska lärosäten.

Vi kommer löpande att berätta om den spännande forskning som sker. #postkodeffekten

Stipendiater 2022

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Jesse Huang.

Med nya verktyg vill Jesse Huang förbättra vår förståelse för MS

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som påverkar både hjärnan och immunsystemet – men exakt hur och varför den uppstår är ännu inte helt klarlagt. Med hjälp av ny teknologi vill forskaren Jesse Huang vid Karolinska Institutet förändra det.
Läs mer
Illustration av mikroskop och person som bär en stor hundrakronorssedel.

Rekordstor utdelning: 152,8 miljoner till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden gör sin hittills största utdelning till svensk hjärnforskning. I år delas 152,8 miljoner kronor ut till forskningsprojekt inom neurovetenskap. Totalt får 112 projekt över hela landet finansiering.
Läs mer
Porträtt av Rasmus Berglund.

Så kan hjärnans immunförsvar stärka MS-behandling

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Rasmus Berglund hur hjärnans immunceller kan stärkas för att främja läkning vid MS. Målet är att hitta nya behandlingar som kan anpassas till varje patient.
Läs mer
Porträtt av Embla Steiner.

Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Immunbehandling mot den dödliga barnhjärntumören diffust ponsgliom kan hejda tumörens tillväxt en tid, men bara för vissa patienter. Embla Steiner undersöker hur behandlingen kan bi mer effektiv.
Läs mer
Porträtt av Iris Stoltenborg.

Blodmarkörer kan förbättra vården av anorexi

Iris Stoltenborg undersöker om hormonerna ghrelin och leptin kan bli nycklar till en mer träffsäker och personanpassad behandling för patienter med anorexia nervosa.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta