Kategori: Forskning
Lästid: 1 minut
Våra tio mest lästa artiklar 2022
2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.
- Vanliga symtom och varningssignaler på Alzheimers sjukdom
- 8 varningssignaler på ohälsosam stress
- Hennes son blev svårt sjuk i PANS
- ”Känns som att ALS sprungit över hans kropp”
- Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom
- När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke
- Migrän och träning – det här ska du tänka på
- Vad händer i kroppen när vi stressar?
- Så tar du hand om dig i oroliga tider
- Alzheimerforskning på frammarsch
Relaterat
Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?
Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.
Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer
Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?
Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?
I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen
I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer
Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
