Alzheimers sjukdom

Caroline Graff är professor inom genetisk demensforskning och är en av de forskare som förra året fick ta del av Hjärnfondens forskningsbidrag. Här berättar hon om hur din gåva gör verklig skillnad.

Carina Wattmo är doktor i medicinsk vetenskap och forskar på hur Alzheimers sjukdom tar sig uttryck hos olika människor. Hon tycker att det behövs mer resurser till den patientnära forskningen – det skulle kunna minska lidandet redan nu.

Jag heter Agneta Nordberg och forskar kring Alzheimers sjukdom. Mitt främsta mål är att bättre kunna förstå sambandet och tidsförloppet mellan de olika sjukdomsprocesserna i hjärnan för att tidigt kunna ställa rätt diagnos och samtidigt hitta nya läkemedelsmolekyler. Att tidigt upptäcka och diagnostisera Alzheimers sjukdom kommer att vara en förutsättning för framtidens nya läkemedel. Varje […]

Varje år drabbas runt 20 000 personer av Alzheimers sjukdom. För att förstå varför hjärnans nervceller dör i förtid pågår intensiv forskning. Men hur snabbt kan vi diagnosticera och behandla Alzheimers sjukdom? Kommer vi att hitta ett botemedel? Flera forskningsprojekt pekar på att vi nu närmar oss ett genombrott i form av ett vaccin och enligt professor Bengt Winblad behöver det inte ligga längre bort är två år.

Många personer med Alzheimers sjukdom har också andra problem som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller depression. Hjärnfondens stipendiat 2016, Carina Wattmo vid Lunds universitet, vill undersöka hur förloppet av Alzheimers sjukdom skulle kunna förutsägas hos de här patienterna.

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.

Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning leder familjeutredningarna vid minnesmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Dit kommer personer som undrar över sin risk att insjukna i demens. Utifrån journalkopior, utredningsresultat och i bästa fall neuropatologiska undersökningar på sjuka släktingar kan hon bedöma om förekomsten av demenssjukdom i släkten överensstämmer med det som är karakteristiskt för en ärftlig form av sjukdomen.