Carin Wattmo, forskare vid Lunds universitet. Foto: Per-Åke Aronsson

Forskningen som kan hjälpa de redan Alzheimers-drabbade behöver ditt stöd

Carina Wattmo är doktor i medicinsk vetenskap och forskar på hur Alzheimers sjukdom tar sig uttryck hos olika människor. Hon tycker att det behövs mer resurser till den patientnära forskningen – det skulle kunna minska lidandet redan nu.

– Många som har drabbats av Alzheimers sjukdom får idag varken rätt diagnos eller rätt behandling, vilket är helt oacceptabelt. Jag tycker att vi har ett ansvar mot dem som redan har sjukdomen att öka och sprida kunskapen om bästa befintliga behandlingsmetoder. Jag har själv exempel från mina egna studier, där resultat har kunnat tillämpas omedelbart med positiva effekter, säger Carina Wattmo.

Hennes forskning går enkelt uttryckt ut på att kunna förutsäga förloppet i Alzheimers sjukdom, till exempel hur intellektet och olika vardagsaktiviteter påverkas. Hon tittar då särskilt på grupper som samtidigt har andra sjukdomar och får olika mediciner: Hur svarar de här grupperna på den behandling mot Alzheimers sjukdom som finns idag – och vad finns det för behov av olika kommunala insatser? Det är väldigt ”här och nu”, jämfört med den större jakten på ett botemedel.

– Vi har till exempel sett att behandling med läkemedel mot diabetes gav en sämre generell prognos för Alzheimersjuka, medan behandling med inflammationshämmande medel gav en bättre. Det är den typen av resultat som kan göra nytta redan idag.

Men det behövs mer forskning – och Carina Wattmo är ständigt på jakt efter nya anslag. Därför var stipendiet på 280 000 kr som hon fick från Hjärnfonden så viktigt.

– Det har en mycket stor betydelse för min framtid, för att jag överhuvudtaget ska kunna fortsätta forska. Så jag är väldigt tacksam för detta. Resurser är alltid en bristvara, men med pengar finns det hopp om att kunna ge de sjuka bättre vård och behandling.

Relaterat

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Skyddad: Bristande kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.