Carin Wattmo, forskare vid Lunds universitet. Foto: Per-Åke Aronsson

Forskningen som kan hjälpa de redan Alzheimers-drabbade behöver ditt stöd

Carina Wattmo är doktor i medicinsk vetenskap och forskar på hur Alzheimers sjukdom tar sig uttryck hos olika människor. Hon tycker att det behövs mer resurser till den patientnära forskningen – det skulle kunna minska lidandet redan nu.

– Många som har drabbats av Alzheimers sjukdom får idag varken rätt diagnos eller rätt behandling, vilket är helt oacceptabelt. Jag tycker att vi har ett ansvar mot dem som redan har sjukdomen att öka och sprida kunskapen om bästa befintliga behandlingsmetoder. Jag har själv exempel från mina egna studier, där resultat har kunnat tillämpas omedelbart med positiva effekter, säger Carina Wattmo.

Hennes forskning går enkelt uttryckt ut på att kunna förutsäga förloppet i Alzheimers sjukdom, till exempel hur intellektet och olika vardagsaktiviteter påverkas. Hon tittar då särskilt på grupper som samtidigt har andra sjukdomar och får olika mediciner: Hur svarar de här grupperna på den behandling mot Alzheimers sjukdom som finns idag – och vad finns det för behov av olika kommunala insatser? Det är väldigt ”här och nu”, jämfört med den större jakten på ett botemedel.

– Vi har till exempel sett att behandling med läkemedel mot diabetes gav en sämre generell prognos för Alzheimersjuka, medan behandling med inflammationshämmande medel gav en bättre. Det är den typen av resultat som kan göra nytta redan idag.

Men det behövs mer forskning – och Carina Wattmo är ständigt på jakt efter nya anslag. Därför var stipendiet på 280 000 kr som hon fick från Hjärnfonden så viktigt.

– Det har en mycket stor betydelse för min framtid, för att jag överhuvudtaget ska kunna fortsätta forska. Så jag är väldigt tacksam för detta. Resurser är alltid en bristvara, men med pengar finns det hopp om att kunna ge de sjuka bättre vård och behandling.

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.