Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Carina Wattmo som står vid ett konstverk av en hjärna.

Carin Wattmo, forskare vid Lunds universitet. Foto: Per-Åke Aronsson

Forskningen som kan hjälpa de redan Alzheimers-drabbade behöver ditt stöd

Carina Wattmo är doktor i medicinsk vetenskap och forskar på hur Alzheimers sjukdom tar sig uttryck hos olika människor. Hon tycker att det behövs mer resurser till den patientnära forskningen – det skulle kunna minska lidandet redan nu.

– Många som har drabbats av Alzheimers sjukdom får idag varken rätt diagnos eller rätt behandling, vilket är helt oacceptabelt. Jag tycker att vi har ett ansvar mot dem som redan har sjukdomen att öka och sprida kunskapen om bästa befintliga behandlingsmetoder. Jag har själv exempel från mina egna studier, där resultat har kunnat tillämpas omedelbart med positiva effekter, säger Carina Wattmo.

Hennes forskning går enkelt uttryckt ut på att kunna förutsäga förloppet i Alzheimers sjukdom, till exempel hur intellektet och olika vardagsaktiviteter påverkas. Hon tittar då särskilt på grupper som samtidigt har andra sjukdomar och får olika mediciner: Hur svarar de här grupperna på den behandling mot Alzheimers sjukdom som finns idag – och vad finns det för behov av olika kommunala insatser? Det är väldigt ”här och nu”, jämfört med den större jakten på ett botemedel.

– Vi har till exempel sett att behandling med läkemedel mot diabetes gav en sämre generell prognos för Alzheimersjuka, medan behandling med inflammationshämmande medel gav en bättre. Det är den typen av resultat som kan göra nytta redan idag.

Men det behövs mer forskning – och Carina Wattmo är ständigt på jakt efter nya anslag. Därför var stipendiet på 280 000 kr som hon fick från Hjärnfonden så viktigt.

– Det har en mycket stor betydelse för min framtid, för att jag överhuvudtaget ska kunna fortsätta forska. Så jag är väldigt tacksam för detta. Resurser är alltid en bristvara, men med pengar finns det hopp om att kunna ge de sjuka bättre vård och behandling.

Relaterat

Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
Kollage med en hjärna, ett mikroskop och läkemedels piller.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
Porträtt av en äldre man som håller handen för ena ögat.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer
Micheal Schöll talar på en scen i en mikrofon.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Läs mer
Porträtt av Janne Johansson som sitter i en trappa.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta