Hjärnfonden
Ge en gåva

Carin Wattmo, forskare vid Lunds universitet. Foto: Per-Åke Aronsson

Forskningen som kan hjälpa de redan Alzheimers-drabbade behöver ditt stöd

Carina Wattmo är doktor i medicinsk vetenskap och forskar på hur Alzheimers sjukdom tar sig uttryck hos olika människor. Hon tycker att det behövs mer resurser till den patientnära forskningen – det skulle kunna minska lidandet redan nu.

– Många som har drabbats av Alzheimers sjukdom får idag varken rätt diagnos eller rätt behandling, vilket är helt oacceptabelt. Jag tycker att vi har ett ansvar mot dem som redan har sjukdomen att öka och sprida kunskapen om bästa befintliga behandlingsmetoder. Jag har själv exempel från mina egna studier, där resultat har kunnat tillämpas omedelbart med positiva effekter, säger Carina Wattmo.

Hennes forskning går enkelt uttryckt ut på att kunna förutsäga förloppet i Alzheimers sjukdom, till exempel hur intellektet och olika vardagsaktiviteter påverkas. Hon tittar då särskilt på grupper som samtidigt har andra sjukdomar och får olika mediciner: Hur svarar de här grupperna på den behandling mot Alzheimers sjukdom som finns idag – och vad finns det för behov av olika kommunala insatser? Det är väldigt ”här och nu”, jämfört med den större jakten på ett botemedel.

– Vi har till exempel sett att behandling med läkemedel mot diabetes gav en sämre generell prognos för Alzheimersjuka, medan behandling med inflammationshämmande medel gav en bättre. Det är den typen av resultat som kan göra nytta redan idag.

Men det behövs mer forskning – och Carina Wattmo är ständigt på jakt efter nya anslag. Därför var stipendiet på 280 000 kr som hon fick från Hjärnfonden så viktigt.

– Det har en mycket stor betydelse för min framtid, för att jag överhuvudtaget ska kunna fortsätta forska. Så jag är väldigt tacksam för detta. Resurser är alltid en bristvara, men med pengar finns det hopp om att kunna ge de sjuka bättre vård och behandling.

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta