Demens

Demens är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Vid demens försämras vanligen förmågor som är kopplade till vårt tänkande och intellekt, s.k. kognitiva förmågor.

Både arv och miljö har betydelse för hur bra minne vi har. Fysisk aktivitet är viktigt och att ha en bra kondition under vuxenlivet ökar chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt. Även stimulans och utmaningar har en positiv effekt på minnesfunktionerna, men det handlar inte bara om att lösa veckans korsord utan att också utmana hjärnan och lösa nya uppgifter och ta in nya kunskaper. Sociala aktiviteter som umgänge med andra kan också vara en stimulans för hjärnan.

Var la jag husnycklarna? Vad är min inloggning till Mobilt BankID och vad gjorde jag i påskas? Det är frustrerande när minnet inte fungerar som det ska. Samtidigt är det svårt att avgöra vad som är ”normalt dåligt minne” och vad som kan bero på en sjukdom. För att ta reda på vad minnesproblemen beror på kan primärvården göra en minnesutredning.

Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Klas Kullander och hans kollegor vid Uppsala universitet har upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.

Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.

Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning leder familjeutredningarna vid minnesmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Dit kommer personer som undrar över sin risk att insjukna i demens. Utifrån journalkopior, utredningsresultat och i bästa fall neuropatologiska undersökningar på sjuka släktingar kan hon bedöma om förekomsten av demenssjukdom i släkten överensstämmer med det som är karakteristiskt för en ärftlig form av sjukdomen.