Demens

Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie från forskare vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Studien är ledd av professor Ingmar Skoog som får forskningsstöd från Hjärnfonden.

När jag ser tillbaka på 2018 blir det tydligt hur viktigt stödet från givare som du är. Inte minst för att vi än en gång slog insamlingsrekord. Tillsammans samlade vi in över 200 miljoner kronor, som kommer att göra stor skillnad för svensk hjärnforskning. Det innebär att fler liv går att rädda, att fler människor får bättre livskvalitet och att fler familjer får mer tid tillsammans.

Ewas man hade fått svåra arbetsuppgifter och hon trodde att han var deprimerad för att han inte klarade av dem. Efter ett besök på minneskliniken stod det klart att han hade Alzheimer. Beskedet kom som en chock. Läs Ewa Larssons berättelse om hur sjukdomen förändrat deras liv.

Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.

– Det svåraste med att min mamma har Alzheimer är att jag saknar henne så fruktansvärt mycket, säger Kirsten.
I den här filmen får du möta Kirsten, hennes mamma och hennes dotter Melina. Det är en kärleksfull och gripande skildring av hur svårt det är när en älskad anhörig får Alzheimer.
Klicka på pilen i bilden och se filmen.

Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och runtom i världen beräknas runt 50 miljoner människor vara drabbade. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 60–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 100 000 personer i Sverige idag. Ingen vet exakt vad sjukdomen orsakas av men vi vet att hjärnans nervceller dör och att den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minnet, inlärningen, tänkande, sociala interaktioner och också ofta ångest och oro. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider.

Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk.

Varje år drabbas 20 000–25 000 personer i Sverige av Alzheimer och andra demenssjukdomar och i takt med att vi blir allt äldre är det också fler som drabbas. Även om det ännu inte finns något botemedel går det ändå att påverka risken att drabbas av Alzheimer genom förändringar i livsstilen.

Att ställa diagnos på Alzheimers sjukdom kan vara svårt, eftersom flera andra tillstånd kan ge samma symtom. Men nu finns en ny metod som avbildar hjärnan och visar den spridning av proteinet tau som finns enbart vid Alzheimer.