Vid mild kognitiv svikt kan du ha svårt att planera och utföra saker som att beställa en resa på internet. Foto: iStock

Kognitiv svikt – när minnet börjar svikta

Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.

Lindrig kognitiv svikt innebär en lindrig kognitiv nedsättning som är fastställd utifrån tester eller uppgifter från anhöriga, men där diagnoskriterierna för demenssjukdom inte är uppfyllda. Svikten är heller inte så omfattande att det sociala livet eller arbetet påverkas. Ibland kan symtomen gå tillbaka. Det finns flera anledningar till kognitiv svikt. Det kan bero på vitaminbrist, stress, depression eller läkemedelsbiverkningar. Det är alltid viktigt att utreda orsaken till den kognitiva försämringen så att rätt behandling kan sättas in.

Kognitiv svikt kan vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom som Alzheimer men för att få diagnosen Alzheimer måste det finnas fastställda förändringar av biomarkörer som tyder på Alzheimers sjukdom. Det kan t.ex. vara mätningar av biomarkörer i ryggvätskan.

Symtom eller tecken på kognitiv svikt

Minne:  Du har svårt att komma i håg vad som hände förra veckan.

Uppmärksamhet:  Du har svårt att ta in information och det är svårt att prata.

Rumsuppfattning: Du har svårt att hitta rätt väg i ett område som du känner bra.

Språk: Du har svårt att hitta rätt ord och kan ha svårt att hänga med i en konversation.

Social kognition: Ditt beteende och omdöme förändras.

Planera: Du har svårt att laga mat, beställa en resa på internet eller betala räkningar.

Källa: Kunskapscentrum demenssjukdomar, Region Skåne

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.

Familjen ordnade en överraskningsfest för Benny när han fyllde 60.

Ovissheten var det värsta när Benny drabbades av Alzheimers sjukdom

Att behöva leva i ovisshet kan vara värre än att veta att man fått en allvarlig sjukdom. När Benny Carlsson fick svårigheter med minnet fick han veta att han skulle få vänta i ett år på en demensutredning.