Vid mild kognitiv svikt kan du ha svårt att planera och utföra saker som att beställa en resa på internet. Foto: iStock

Kognitiv svikt – när minnet börjar svikta

Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.

Lindrig kognitiv svikt innebär en lindrig kognitiv nedsättning som är fastställd utifrån tester eller uppgifter från anhöriga, men där diagnoskriterierna för demenssjukdom inte är uppfyllda. Svikten är heller inte så omfattande att det sociala livet eller arbetet påverkas. Ibland kan symtomen gå tillbaka. Det finns flera anledningar till kognitiv svikt. Det kan bero på vitaminbrist, stress, depression eller läkemedelsbiverkningar. Det är alltid viktigt att utreda orsaken till den kognitiva försämringen så att rätt behandling kan sättas in.

Kognitiv svikt kan vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom som Alzheimer men för att få diagnosen Alzheimer måste det finnas fastställda förändringar av biomarkörer som tyder på Alzheimers sjukdom. Det kan t.ex. vara mätningar av biomarkörer i ryggvätskan.

Symtom eller tecken på kognitiv svikt

Minne:  Du har svårt att komma i håg vad som hände förra veckan.

Uppmärksamhet:  Du har svårt att ta in information och det är svårt att prata.

Rumsuppfattning: Du har svårt att hitta rätt väg i ett område som du känner bra.

Språk: Du har svårt att hitta rätt ord och kan ha svårt att hänga med i en konversation.

Social kognition: Ditt beteende och omdöme förändras.

Planera: Du har svårt att laga mat, beställa en resa på internet eller betala räkningar.

Källa: Kunskapscentrum demenssjukdomar, Region Skåne

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.