Hjärnfonden
Ge en gåva

Ulrike Richter vill hitta nya behandlingar för Parkinsons sjukdom

Ulrike Richter forskar om Parkinsons sjukdom. Både 2014 och 2015 har hon fått Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor. Här berättar hon om vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom området Parkinsons sjukdom.

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om Parkinsons sjukdom

“Stipendiet ger en trygghet att kunna genomföra min forskning fokuserad under en längre tid, och är självklart en viktig personlig merit som är av stor betydelse för min fortsatta forskning.”

Ulrike Richter, Hjärnfondens stipendiat 2014 och 2015
Universitet: Lunds universitet
Forskningsområde: Parkinsons sjukdom

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

– Min forskning adresserar hur olika delar av hjärnan samverkar för att möjliggöra inlärning, selektering och genomförandet av olika rörelser.
Jag är speciellt intresserad av hur samverkan mellan olika delar i hjärnan förändras under normal motorisk kontroll i en frisk hjärna liksom under Parkinsons sjukdom, eftersom denna sjukdom leder till stora svårigheter att initiera och utföra rörelser.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

– Under senare år har det visat sig att inte bara anatomiska förbindelser, utan även hur synkroniserade olika cellgrupper är inom och mellan strukturer är av helt avgörande betydelse för hur olika områdena påverkar varandra. Med min forskning hoppas jag komma fram till hur dessa ‘funktionella förbindelser’ mellan olika cellgrupper dynamiskt förändras med olika beteenden och vilken betydelse detta har, i synnerhet för samspelet mellan de olika strukturer som styr våra rörelse.

Vad betyder din forskning?

– Genom att ta fram mer valida modeller för hur hjärnkretsar samverkar skapas en bättre grund för att hitta nya behandlingsmetoder för många av nervsystemets sjukdomar där störningar i funktionella förbindelser antas vara en avgörande patologisk faktor, innefattande så vitt skilda diagnoser som Parkinsons sjukdom, beroendetillstånd och schizofreni.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Jag har en teknisk bakgrund men har alltid varit intresserad av tvärvetenskaplig forskning och speciellt medicin. Att kunna bidra med mina tekniska kunskaper för att bättre förstå sambandet mellan de elektriska signaler som hjärnans nervceller kommunicerar med och vårt beteende är för mig ett fascinerande arbete.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

– Stipendiet ger en trygghet att kunna genomföra min forskning fokuserad under en längre tid, och är självklart en viktig personlig meritering som är av stor betydelse för min fortsatta forskning.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Jag drivs av en allmän nyfikenhet kring hur vår hjärna egentligen fungerar, men också till stor del av de spännande och varierande utmaningar och arbetsuppgifter som är en del av mitt tvärvetenskapliga forskningsområde.

Relaterat

Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Lyckad stamcellsbehandling vid Parkinsons

För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.
En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
En omslagsbild för hyllningskonserten till Pugh Rogefeldt med namnet "De Va Dä, Dä".

En hyllningskonsert till Pugh Rogefeldt

Den 18 oktober samlas några av Sveriges största artister på Cirkus i Stockholm i en hyllningskonsert till Pugh Rogefeldt. Överskottet från konserten går oavkortat till Hjärnfonden.
Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom – första patienten transplanterad

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att blir verklighet. I februari testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta