Hjärnfonden
Ge en gåva

Sedan Hjärnfonden grundades 1994 har hundratals hjärnforskare fått stöd och Hjärnfonden har kunnat bidra till att Sverige ligger i framkant, både kliniskt och experimentellt.

”Även för framgångsrika hjärnforskare är det en ständig kamp om pengar”

Lars Olson är professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare. Han har även varit ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Han, om någon, vet hur stor skillnad hjärnforskning kan göra – och samtidigt hur stor bristen på resurser är. Läs hans ord om spännande framsteg och varför ditt stöd behövs.

Lars Olsson är professor i neurobiologi på Karolinska Institutet och ledamot i Hjärnfondens styrelse.
Lars Olsson är professor i neurobiologi på Karolinska Institutet och ledamot i Hjärnfondens styrelse.

Sedan en god vän blev förlamad efter en dykolycka har jag ägnat mig åt nerver och hjärnforskning. Det är över 50 år nu. Under tiden har jag sett flera stora genombrott – men också lärt mig att allt för stor del av arbetstiden går till att jaga forskningsbidrag. Åtta av de tio vanligaste anledningarna till förlorade friskår är ohälsa i hjärnan, till exempel Alzheimers sjukdom, depression och stroke. Trots det är forskningsstödet jämförelsevis litet. Det var därför som jag 1994 var med och grundade Hjärnfonden. Sedan dess har hundratals hjärnforskare fått stöd och Hjärnfonden har kunnat bidra till att Sverige ligger i framkant, både kliniskt och experimentellt. Ändå återstår mycket att göra.

Det är anledningen till att din gåva är så viktig. Vi behöver mer forskning på svåra sjukdomar – men också mer grundforskning, för att bättre förstå hur den komplexa hjärnan fungerar. Här är några exempel på mycket intressanta vägar framåt.

Stamceller. Det handlar i grund och botten om att kunna skapa precis de celler som en patient behöver. Det finns väldigt spännande forskning där man tillför nya nervceller till människor med Parkinsons sjukdom eller med ryggmärgsskador.
Transgena möss. Lite förenklat kan man säga att det numera finns försöksdjur där vi kan slå på och av, eller förändra, vilka gener vi vill. Då går det enklare att undersöka hur olika anlag påverkar till exempel Alzheimers sjukdom – och förhoppningsvis förkorta vägen till ett botemedel.
Genetik. Tack vare allt mer kraftfulla metoder för att kartlägga arvsmassa och jämföra grupper av människor kan vi hitta samband mellan sjukdomar och olika gener. I kombination med de nya möjligheterna att ”klippa och klistra” i arvsmassan är det möjligt att vi på sikt kan utrota ärftliga sjukdomar.

Det finns förstås fler lovande metoder där ute. Men framförallt finns det en lång rad duktiga forskare i behov av ekonomiskt stöd. Jag vet att de brinner för sitt arbete – som på sikt kan rädda liv och ge människor fler friska år. Varje krona som Hjärnfonden får in gör med andra ord stor skillnad, eftersom pengarna går till Sveriges bästa hjärnforskning. Mer forskning är det enda sättet att hitta nya behandlingar för Alzheimers sjukdom, depression, epilepsi, Parkinsons sjukdom, stroke och annan ohälsa i hjärnan. Därför hoppas jag på ditt stöd.

Lars Olson
Professor i neurobiologi
och ledamot i Hjärnfondens styrelse

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta