Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Svenska forskare hoppas kunna blockera Alzheimers framfart i hjärnan

Martin Hallbeck är biträdande professor och överläkare. Han leder en forskargrupp som tar reda på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan – och om det går att stoppa den processen.

Porträtt av Martin Hallbeck.

Kan du berätta om bakgrunden till ert arbete?

– Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har vi förstått att det beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna. Vi har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa.

Det låter som ett viktigt steg. Hur ska ni fortsätta?

– Nu vill vi förstå mer av de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka. I försök på isolerade nervceller har vi också kunnat blockera spridningsvägarna, vilket är väldigt lovande. Nu ska vi se om vi kan upprepa framgången i försök på möss.

Skulle det kunna leda till en ny bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom?

– Ja, om våra försök lyckas kan det på sikt ge oss ett läkemedel som hindrar Alzheimers sjukdom från att sprida sig i hjärnan. Dessutom hoppas jag att våra upptäcker kan bidra till nya verktyg för tidiga diagnoser. Det är ju helt avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.

Vad har Hjärnfondens stöd betytt för er?

– Tack vare det bidraget kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas rejält.

Varför är det viktigt att stödja hjärnforskningen?

– Det har helt enkelt inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot hjärnans sjukdomar. Många av dem går faktiskt inte att behandla alls. Det krävs mycket forskning inom flera olika fält för att kunna lösa det problemet. Min forskargrupp är beroende av andras framsteg och vice versa. Med andra ord är det viktigt att hjärnforskningen som helhet får bättre resurser.

Läs mer om Alzheimer sjukdom
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta