Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare. Forskar om Alzheimers sjukdom

Svenska forskare hoppas kunna blockera Alzheimers framfart i hjärnan

Martin Hallbeck är biträdande professor och överläkare. Han leder en forskargrupp som tar reda på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan – och om det går att stoppa den processen.

Kan du berätta om bakgrunden till ert arbete?

– Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har vi förstått att det beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna. Vi har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa.

Det låter som ett viktigt steg. Hur ska ni fortsätta?

– Nu vill vi förstå mer av de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka. I försök på isolerade nervceller har vi också kunnat blockera spridningsvägarna, vilket är väldigt lovande. Nu ska vi se om vi kan upprepa framgången i försök på möss.

Skulle det kunna leda till en ny bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom?

– Ja, om våra försök lyckas kan det på sikt ge oss ett läkemedel som hindrar Alzheimers sjukdom från att sprida sig i hjärnan. Dessutom hoppas jag att våra upptäcker kan bidra till nya verktyg för tidiga diagnoser. Det är ju helt avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.

Vad har Hjärnfondens stöd betytt för er?

– Tack vare det bidraget kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas rejält.

Varför är det viktigt att stödja hjärnforskningen?

– Det har helt enkelt inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot hjärnans sjukdomar. Många av dem går faktiskt inte att behandla alls. Det krävs mycket forskning inom flera olika fält för att kunna lösa det problemet. Min forskargrupp är beroende av andras framsteg och vice versa. Med andra ord är det viktigt att hjärnforskningen som helhet får bättre resurser.

 

 

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!