Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare. Forskar om Alzheimers sjukdom

Svenska forskare hoppas kunna blockera Alzheimers framfart i hjärnan

Martin Hallbeck är biträdande professor och överläkare. Han leder en forskargrupp som tar reda på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan – och om det går att stoppa den processen.

Kan du berätta om bakgrunden till ert arbete?

– Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har vi förstått att det beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna. Vi har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa.

Det låter som ett viktigt steg. Hur ska ni fortsätta?

– Nu vill vi förstå mer av de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka. I försök på isolerade nervceller har vi också kunnat blockera spridningsvägarna, vilket är väldigt lovande. Nu ska vi se om vi kan upprepa framgången i försök på möss.

Skulle det kunna leda till en ny bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom?

– Ja, om våra försök lyckas kan det på sikt ge oss ett läkemedel som hindrar Alzheimers sjukdom från att sprida sig i hjärnan. Dessutom hoppas jag att våra upptäcker kan bidra till nya verktyg för tidiga diagnoser. Det är ju helt avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.

Vad har Hjärnfondens stöd betytt för er?

– Tack vare det bidraget kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas rejält.

Varför är det viktigt att stödja hjärnforskningen?

– Det har helt enkelt inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot hjärnans sjukdomar. Många av dem går faktiskt inte att behandla alls. Det krävs mycket forskning inom flera olika fält för att kunna lösa det problemet. Min forskargrupp är beroende av andras framsteg och vice versa. Med andra ord är det viktigt att hjärnforskningen som helhet får bättre resurser.

 

 

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.