Hjärnfonden
Ge en gåva
Martin Hallbeck, biträdande professor och överläkare. Forskar om Alzheimers sjukdom

Svenska forskare hoppas kunna blockera Alzheimers framfart i hjärnan

Martin Hallbeck är biträdande professor och överläkare. Han leder en forskargrupp som tar reda på hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan – och om det går att stoppa den processen.

Kan du berätta om bakgrunden till ert arbete?

– Alzheimerpatienter blir som bekant sämre med tiden, i takt med att sjukdomen breder ut sig i hjärnan. På senare år har vi förstått att det beror på små klumpar av proteiner som bildas i nervcellerna. Vi har nyligen kunnat visa hur det går till när de här klumparna sprider sig från en nervcell till nästa.

Det låter som ett viktigt steg. Hur ska ni fortsätta?

– Nu vill vi förstå mer av de här mekanismerna och hur dessa proteinklumpar faktiskt gör cellerna sjuka. I försök på isolerade nervceller har vi också kunnat blockera spridningsvägarna, vilket är väldigt lovande. Nu ska vi se om vi kan upprepa framgången i försök på möss.

Skulle det kunna leda till en ny bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom?

– Ja, om våra försök lyckas kan det på sikt ge oss ett läkemedel som hindrar Alzheimers sjukdom från att sprida sig i hjärnan. Dessutom hoppas jag att våra upptäcker kan bidra till nya verktyg för tidiga diagnoser. Det är ju helt avgörande för hur stor nytta en bromsmedicin kan göra.

Vad har Hjärnfondens stöd betytt för er?

– Tack vare det bidraget kan vi arbeta mer långsiktigt och på en bredare front. Det ökar våra chanser att lyckas rejält.

Varför är det viktigt att stödja hjärnforskningen?

– Det har helt enkelt inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot hjärnans sjukdomar. Många av dem går faktiskt inte att behandla alls. Det krävs mycket forskning inom flera olika fält för att kunna lösa det problemet. Min forskargrupp är beroende av andras framsteg och vice versa. Med andra ord är det viktigt att hjärnforskningen som helhet får bättre resurser.

 

 

Relaterat

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

Alzheimer före 50 – Andreas och familjen om kampen, sorgen och framtidsoron

De flesta förknippar alzheimer med åldrande och minnesförlust. Men sjukdomen drabbar även yngre, och kan ta sig olika uttryck. Andreas Persson var endast 47 år när han fick sin diagnos.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta