Demens – ett av världens största hälsoproblem

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar, dit Alzheimer hör, som ett av världens största hälsoproblem. I Sverige har ca 130 000 en demenssjukdom, av dem har ca 100 000 Alzheimers sjukdom.

Demens är ett snabbt växande folkhälsoproblem som drabbar omkring 50 miljoner människor runt om i världen. Det finns nästan 10 miljoner nya fall varje år och  siffra förväntas tredubblas till 2050. Demens är en viktig orsak till funktionshinder och beroende bland äldre människor och kan ödelägga livet för drabbade individer, deras vårdare och familjer. Dessutom orsakar sjukdomen en tung ekonomisk börda för samhället som helhet, den totala samhällskostnaden för demenssjukdom i Sverige i dag är 63 miljarder kronor.
Även om det inte finns någon botande behandling för demens, kan proaktiv hantering av modifierbara riskfaktorer fördröja eller bromsa uppkomsten av sjukdomen.

Under de senaste två decennierna har flera studier visat ett samband mellan utveckling av kognitiv svikt och demens med utbildningsnivå, livsstilsrelaterade riskfaktorer och vissa medicinska tillstånd.

I en rapport av den så kallade Lancet-kommissionen för demens (2020) * beskrivs att 40 procent av demens är kopplat till 12 modifierbara riskfaktorer. 2019 kom WHO med riktlinjer för att minska risken för kognitiv försämring och demens.

Det går att påverka riskfaktorer under hela livet så det är varken för tidigt eller för sent att göra livsstilsförändringar som minskar risken för demens. Vissa av riskfaktorerna kan man påverka själv medan andra kräver insatser på samhällsnivå.

Fysisk inaktivitet

En fysiskt aktiv livsstil är kopplad till hjärnans hälsa. I stora observationsstudier med uppföljningsperioder som sträckt sig under årtionden verkar fysiskt aktiva människor mindre benägna att utveckla kognitiv försämring, vaskulär demens och Alzheimers sjukdom jämfört med inaktiva personer. Dessutom kan fysisk aktivitet ha positiv effekt på andra riskfaktorer som högt blodtryck, höga kolesterolnivåer och typ 2 diabetes. Fysisk aktivitet påverkar också hjärnans struktur, bland annat frisätts en faktor, BDNF som underlättar kommunikationen mellan nervceller.

Högt blodtryck

Högt blodtryck under medelåldern är associerat med en ökad risk för demens senare i livet. En rekommendation är att sträva efter att bibehålla systolisk blodtryck  på 130 eller mindre från cirka 40 års ålder. Det är inte så lätt att veta om man har för högt blodtryck, lätt huvudvärk och trötthet kan vara ett tecken. Därför är det bra att man då och då kontrollerar sitt blodtryck. Vid högre blodtryck kan behandling ges med blodtryckssänkande läkemedel.

Hög alkoholkonsumtion

Högt alkoholintag (mer än 14 glas vin eller öl per vecka) är förknippat med hjärnförändringar, kognitiv svikt och demens.

I Sverige är rekommendationen för  friska män och kvinnor att man dricker färre än tio standardglas per vecka, och inte mer än tre standardglas vid samma tillfälle. Man ska också ha några dagar i veckan då man inte dricker alls.

Tobaksrökning

Det finns flera observationsstudier som visar att tobaksrökning är en riskfaktor för försämrad kognition och demens. Det finns ett samband mellan rökning (under medelåldern 45-65 år) och sämre kognition och demens senare i livet (efter 65 år). Rökning kan också bidra till högt blodtryck, en annan, riskfaktor.

Fetma och övervikt

Övervikt och fetma är riskfaktorer för flera sjukdomar och tillstånd och står för 2,8 miljoner dödsfall årligen i hela världen enligt WHO. Fetma (BMI över 30) är associerat med demens. Både fetma och övervikt är riskfaktorer för högt blodtryck och typ 2 diabetes och kan därför påverka risken indirekt..

Diabetes

Typ 2 diabetes har visats vara en riskfaktor för demens. Bland annat har en genomgång av 14 olika studier med mer än 2-3 miljoner deltagare visat att typ 2 diabetes ökade risken för demens hos både män och kvinnor.

Social isolering

En systematisk genomgång av flera studier där man följt deltagarna under lång tid har visat att ensamhet, att vara mindre socialt aktiv och ha färre sociala kontakter under medelåldern var förknippade med kognitiv försämring och demens vid äldre ålder.

Hörselnedsättning

Hörselnedsättning är en åldersrelaterad sjukdom som beräknas påverka en av tre vuxna som är 65 år och äldre. Försämring av hörseln påverkar individens  förmåga att kommunicera med andra, vilket i sin tur kan leda till känslor av frustration, isolering, ensamhet.

Hörselnedsättning är också förknippat med ökad risk för kognitiv försämring eller demens. Det finns studier som visar att användning av hörselhjälpmedel kan minska risken.

Depression

Det finns en betydande mängd bevis som kopplar depression till kognitiv nedgång och demens. En granskning som genomfördes som en del av World Alzheimer Report 2014 kombinerade 32 studier i en analys som tittade på depressionens effekt på risken för demens. Det omfattade 62 568 deltagare som följdes upp under en tid (5 år median, intervall 2 till 17). Granskningen visade att förekomsten av depression nästan fördubblade risken för demens.

Det är viktigt att komma ihåg att depression vara en konsekvens av demens.

Slag mot huvudet

Efter en traumatisk hjärnskada, eller skallskada, kan man se en ökning av fosforylerat tau i hjärnan. Det är en biomarkör för Alzheimers sjukdom. Både patienter som drabbats av ett svårt hjärntrauma och de med upprepade hjärnskakningar, har en ökad risk att utveckla demenssjukdomar längre fram i livet.

Luftföroreningar

Luftföroreningar och partikelföroreningar påverkar hälsan negativt och deras potentiella  potentiella effekt på hjärnan har uppmärksammats. I experiment på försöksdjur verkar luftburna partikelföroreningar påskynda neurodegenerativ processer och

En systematisk genomgång av studier fram till 2018 inklusive 13 långtidsstudier  med 1–15 års uppföljning av exponering för luftföroreningar, konstaterades att exponering för partikelföroreningar, kvävedioxid och koloxid visade ett  samband med ökad demensrisk.

Låg utbildningsnivå

Högre utbildningsnivå minskar demensrisken. Forskning visar att ju fler års utbildning en person har, desto lägre är risken att drabbas av Alzheimers sjukdom.

*Lancet-kommissionen för demens sammankallades för att granska de bästa tillgängliga bevisen och ta fram rekommendationer om hur man bäst hanterar, eller till och med förhindrar, demensepidemin. 

Visste du det här om demenssjukomar?

  •  I Sverige får 60 000 hemmaboende demenssjuka stöd av närstående
  • Upp till 100 000 närstående är involverade i det stödet
  • Totala samhällskostnaden för demenssjukdom i Sverige i dag är 63 miljarder kronor
  • Cirka 50 miljoner lider av demenssjukdom i världen
  • I Sverige har ca 130 000 en demenssjukdom – den siffran tros bli 190 000 år 2030 och 250 000 år 2050

 

 

 

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.