Demens – ett av världens största hälsoproblem

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar, dit Alzheimer hör, som ett av världens största hälsoproblem. I Sverige har ca 130 000 en demenssjukdom, av dem har ca 100 000 Alzheimer

Demens är ett snabbt växande folkhälsoproblem som drabbar omkring 50 miljoner människor runt om i världen. Det finns nästan 10 miljoner nya fall varje år och  siffra förväntas tredubblas till 2050. Demens är en viktig orsak till funktionshinder och beroende bland äldre människor och kan ödelägga livet för drabbade individer, deras vårdare och familjer. Dessutom orsakar sjukdomen en tung ekonomisk börda för samhället som helhet, den totala samhällskostnaden för demenssjukdom i Sverige i dag är 63 miljarder kronor.
Även om det inte finns någon botande behandling för demens, kan proaktiv hantering av modifierbara riskfaktorer fördröja eller bromsa uppkomsten av sjukdomen.

Under de senaste två decennierna har flera studier visat ett samband mellan utveckling av kognitiv svikt och demens med utbildningsnivå, livsstilsrelaterade riskfaktorer och vissa medicinska tillstånd.

I en rapport av den sk Lancet-kommissionen för demens (2020) * beskrivs att 40 procent av demens är kopplat till 12 modifierbara riskfaktorer. 2019 kom WHO med riktlinjer för att minska risken för kognitiv försämring och demens.

Det går att påverka riskfaktorer under hela livet så det är varken för tidigt eller för sent att göra livsstilsförändringar som minskar risken för demens. Vissa av riskfaktorerna kan man påverka själv medan andra kräver insatser på samhällsnivå.

Fysisk inaktivitet

En fysiskt aktiv livsstil är kopplad till hjärnans hälsa. I stora observationsstudier med uppföljningsperioder som sträckt sig under årtionden verkar fysiskt aktiva människor mindre benägna att utveckla kognitiv försämring, vaskulär demens och Alzheimers sjukdom jämfört med inaktiva personer. Dessutom kan fysisk aktivitet ha positiv effekt på andra riskfaktorer som högt blodtryck, höga kolesterolnivåer och typ 2 diabetes. Fysisk aktivitet påverkar också hjärnans struktur, bland annat frisätts en faktor, BDNF som underlättar kommunikationen mellan nervceller.

Högt blodtryck

Högt blodtryck under medelåldern är associerat med en ökad risk för demens senare i livet. En rekommendation är att sträva efter att bibehålla systolisk blodtryck  på 130 eller mindre från cirka 40 års ålder. Det är inte så lätt att veta om man har för högt blodtryck, lätt huvudvärk och trötthet kan vara ett tecken. Därför är det bra att man då och då kontrollerar sitt blodtryck. Vid högre blodtryck kan behandling ges med blodtryckssänkande läkemedel.

Hög alkoholkonsumtion

Högt alkoholintag (mer än 14 glas vin eller öl per vecka) är förknippat med hjärnförändringar, kognitiv svikt och demens.

I Sverige är rekommendationen för  friska män och kvinnor att man dricker färre än tio standardglas per vecka, och inte mer än tre standardglas vid samma tillfälle. Man ska också ha några dagar i veckan då man inte dricker alls.

Tobaksrökning

Det finns flera observationsstudier som visar att tobaksrökning är en riskfaktor för försämrad kognition och demens. Det finns ett samband mellan rökning (under medelåldern 45-65 år) och sämre kognition och demens senare i livet (efter 65 år). Rökning kan också bidra till högt blodtryck, en annan, riskfaktor.

Fetma och övervikt

Övervikt och fetma är riskfaktorer för flera sjukdomar och tillstånd och står för 2,8 miljoner dödsfall årligen i hela världen enligt WHO. Fetma (BMI över 30) men är associerat med demens. Både fetma och övervikt är riskfaktorer för högt blodtryck och typ 2 diabetes och kan därför påverka risken indirekt..

Diabetes

Typ 2 diabetes har visats vara en riskfaktor för demens. Bland annat har en genomgång av 14 olika studier med mer än 2-3 miljoner deltagare visat att typ 2 diabetes ökade risken för demens hos både män och kvinnor.

Social isolering

En systematisk genomgång av flera studier där man följt deltagarna under lång tid har visat att ensamhet, att vara mindre socialt aktiv och ha färre sociala kontakter under medelåldern var förknippade med kognitiv försämring och demens vid äldre ålder.

Hörselnedsättning

Hörselnedsättning är en åldersrelaterad sjukdom som beräknas påverka en av tre vuxna som är 65 år och äldre. . Försämring av hörseln påverkar individens  förmåga att kommunicera med andra, vilket i sin tur kan leda till känslor av frustration, isolering, ensamhet.

Hörselnedsättning är också förknippat med ökad risk för kognitiv försämring eller demens. Det finns studier som visar att användning av hörselhjälpmedel kan minska risken.

Depression

Det finns en betydande mängd bevis som kopplar depression till kognitiv nedgång och demens. En granskning som genomfördes som en del av World Alzheimer Report 2014 kombinerade 32 studier i en analys som tittade på depressionens effekt på risken för demens. Det omfattade 62 568 deltagare som följdes upp under en tid ( 5 år median, intervall 2 till 17). Granskningen visade att förekomsten av depression nästan fördubblade risken för demens.

Det är viktigt att komma ihåg att depression vara en konsekvens av demens.

Slag mot huvudet

Efter en traumatisk hjärnskada, eller skallskada, kan man se en ökning av fosforylerat tau i hjärnan. Det är en biomarkör för Alzheimers sjukdom. Både patienter som drabbats av ett svårt hjärntrauma och de med upprepade hjärnskakningar, har en ökad risk att utveckla demenssjukdomar längre fram i livet.

Luftföroreningar

Luftföroreningar och partikelföroreningar påverkar hälsan negativt och deras potentiella  potentiella effekt på hjärnan har uppmärksammats. I experiment på försöksdjur verkar luftburna partikelföroreningar påskynda neurodegenerativ processer och

En systematisk genomgång av studier fram till 2018 inklusive 13 långtidsstudier  med 1–15 års uppföljning av exponering för luftföroreningar, konstaterades att exponering för partikelföroreningar, kvävedioxid och koloxid visade ett  samband med ökad demensrisk.

Låg utbildningsnivå

Högre utbildningsnivå minskar demensrisken. Forskning visar att ju fler års utbildning en person har, desto lägre är risken att drabbas av Alzheimers sjukdom.

*Lancet-kommissionen för demens sammankallades för att granska de bästa tillgängliga bevisen och ta fram rekommendationer om hur man bäst hanterar, eller till och med förhindrar, demensepidemin. 

Visste du det här om demenssjukomar?

  •  I Sverige får 60 000 hemmaboende demenssjuka stöd av närstående
  • Upp till 100 000 närstående är involverade i det stödet
  • Totala samhällskostnaden för demenssjukdom i Sverige i dag är 63 miljarder kronor
  • Cirka 50 miljoner lider av demenssjukdom i världen
  • I Sverige har ca 130 000 en demenssjukdom – den siffran tros bli 190 000 år 2030 och 250 000 år 2050

Relaterat

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

”Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom”

Martin Hallbeck, professor och överläkare, leder en forskargrupp som studerar hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Målet är att lära sig stoppa denna dödliga process. Läs Martin Hallbecks egna ord och ge en gåva till livsviktig hjärnforskning.

Karin Hoxters föräldrar håller om varandra

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Ett brinnande hjärtformat ljus

Sorgen över att ha Alzheimers sjukdom

Ulrika Harmsen, är 45 år och för drygt ett år sedan fick hon veta att hon har demens. Här berättar hon om hur svårt det ibland är att hantera den sjukdom hon drabbats av och den sorg hon känner.