Hjärnfonden
Ge en gåva
Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet forskar om Alzheimers sjukdom.

Stina Syvänen, docent vid Uppsala universitet forskar om Alzheimers sjukdom. Foto: Stina Syvänen

För att bota Alzheimerhjärnan måste vi kunna se in i den

Kampen mot Alzheimers sjukdom har medvind just nu, men det finns hinder kvar på vägen. I jakten på nya läkemedel behövs det bättre metoder för att följa vad som händer i hjärnan. Stina Syvänen leder en forskargrupp som ligger i framkant inom detta område. Läs om hur deras arbete kan bana väg för nya behandlingar – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

I våras godkände det amerikanska läkemedelsverket världens första behandling som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Det är ett viktigt steg framåt, men godkännandet är preliminärt i väntan på bättre data – och läkemedlet kommer oavsett inte att kunna hjälpa alla. Med andra ord behövs det ytterligare framsteg!

Tack och lov finns det flera intressanta behandlingar på gång. En avgörande faktor för det är att Alzheimerforskarna har fått allt bättre verktygslådor för att studera sjukdomsmekanismerna på molekylär nivå i hjärnan.

Kemiska processer i Alzheimerhjärnan

För att kunna vara säkra på om ett potentiellt läkemedel fungerar måste vi se hur det påverkar nervcellerna och deras omgivning. Jag och min forskargrupp arbetar nu på att ta fram ännu bättre metoder för att se in i Alzheimerhjärnan.
Till vår hjälp använder vi en avbildningsteknik som heter PET, som kan kartlägga enskilda kemiska processer. Det krävs dock mycket arbete i laboratoriet för att utveckla tekniken, men än så länge ser våra resultat mycket lovande ut. Därför hoppas jag att du vill hjälpa oss att fortsätta.

Den kemiska process i hjärnan som vi vill kartlägga är den som i dag anses spela huvudrollen vid Alzheimers sjukdom. Det är denna skadliga process som de flesta lovande läkemedelskandidater vill stoppa. Tyvärr är det fortfarande svårt, dyrt och tidskrävande att göra kliniska tester på nya behandlingar.

Alzheimer behöver angripas på flera sätt

Vår metod skulle både kunna göra det enklare att mäta effekterna av läkemedel och ge oss tydligare svar, vilket kan skynda på utvecklingen. På vägen dit är varje krona viktig.

Utan stödet från Hjärnfonden hade vi inte alls kommit lika långt som i dag. Till exempel har vi även fått möjlighet att studera andra delar av sjukdomsprocessen, vilket vi tror är viktigt – denna komplexa sjukdom måste troligen angripas från flera håll samtidigt.

Ju bättre vi blir på att se in i och förstå Alzheimerhjärnan, desto snabbare kan nya behandlingar bli verklighet. Var med oss och rädda liv genom att ge en gåva i dag!

Stina Syvänen
Docent, Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta