För att bota Alzheimerhjärnan måste vi kunna se in i den
Kampen mot Alzheimers sjukdom har medvind just nu, men det finns hinder kvar på vägen. I jakten på nya läkemedel behövs det bättre metoder för att följa vad som händer i hjärnan. Stina Syvänen leder en forskargrupp som ligger i framkant inom detta område. Läs om hur deras arbete kan bana väg för nya behandlingar – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.
I våras godkände det amerikanska läkemedelsverket världens första behandling som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Det är ett viktigt steg framåt, men godkännandet är preliminärt i väntan på bättre data – och läkemedlet kommer oavsett inte att kunna hjälpa alla. Med andra ord behövs det ytterligare framsteg!
Tack och lov finns det flera intressanta behandlingar på gång. En avgörande faktor för det är att Alzheimerforskarna har fått allt bättre verktygslådor för att studera sjukdomsmekanismerna på molekylär nivå i hjärnan.
Kemiska processer i Alzheimerhjärnan
För att kunna vara säkra på om ett potentiellt läkemedel fungerar måste vi se hur det påverkar nervcellerna och deras omgivning. Jag och min forskargrupp arbetar nu på att ta fram ännu bättre metoder för att se in i Alzheimerhjärnan.
Till vår hjälp använder vi en avbildningsteknik som heter PET, som kan kartlägga enskilda kemiska processer. Det krävs dock mycket arbete i laboratoriet för att utveckla tekniken, men än så länge ser våra resultat mycket lovande ut. Därför hoppas jag att du vill hjälpa oss att fortsätta.
Den kemiska process i hjärnan som vi vill kartlägga är den som i dag anses spela huvudrollen vid Alzheimers sjukdom. Det är denna skadliga process som de flesta lovande läkemedelskandidater vill stoppa. Tyvärr är det fortfarande svårt, dyrt och tidskrävande att göra kliniska tester på nya behandlingar.
Alzheimer behöver angripas på flera sätt
Vår metod skulle både kunna göra det enklare att mäta effekterna av läkemedel och ge oss tydligare svar, vilket kan skynda på utvecklingen. På vägen dit är varje krona viktig.
Utan stödet från Hjärnfonden hade vi inte alls kommit lika långt som i dag. Till exempel har vi även fått möjlighet att studera andra delar av sjukdomsprocessen, vilket vi tror är viktigt – denna komplexa sjukdom måste troligen angripas från flera håll samtidigt.
Ju bättre vi blir på att se in i och förstå Alzheimerhjärnan, desto snabbare kan nya behandlingar bli verklighet. Var med oss och rädda liv genom att ge en gåva i dag!
Stina Syvänen
Docent, Uppsala universitet
