Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Hur fungerar antikroppsterapier? Och hur tar ni dem ett steg vidare?

– Enkelt sagt sprutar vi in antikroppar i blodet, som sedan tar sig till hjärnan och fäster på skadliga Alzheimerproteiner. Det signalerar till kroppen att de här proteinerna i hjärnan ska städas bort. Jag hyser gott hopp om att det första läkemedlet av den här typen snart kommer att godkännas. Jag och min forskargrupp arbetar därför på nästa generations antikroppar, som vi hoppas ska bli ännu effektivare.

Ni vill göra det enklare för läkemedlet att hitta fram till sitt mål?

– Ja, den stora utmaningen är att hjärnan har en barriär som hindrar stora molekyler, som antikroppar, att komma in. Vi har därför modifierat vår antikropp så att den kan åka snålskjuts med kroppens eget transportsystem in i hjärnan, ungefär som en trojansk häst. Vår tanke är att det ska leda till högre koncentrationer av läkemedlet i hjärnan och därmed starkare effekt.

Samtidigt kartlägger ni vad som faktiskt händer i hjärnan?

– Ja, vi vill lära oss mer om behandlingens mekanismer. Vart i hjärnan tar antikropparna vägen? Och exakt vad gör de där inne? Det är av naturliga skäl svårt att följa detta i en levande hjärna och därför saknas det kunskap. Vi arbetar med nya metoder för att lära oss mer, vilket på sikt kan ge ännu bättre läkemedel.

Det verkar som att ert arbete går bra?

– På ett övergripande plan gör vi hela tiden framsteg. Vi har fått bra grundläggande insikter och är även mycket hoppfulla. Nu gäller det bara att vi får tillräckligt med finansiering för att kunna fortsätta i samma takt.

Varför måste hjärnforskningen få bättre resurser?

– Alzheimers sjukdom är inte bara en av våra värsta hjärnsjukdomar, den är också väldigt vanlig och extremt kostsam. Tyvärr tror jag inte att det kommer räcka med en enda mirakelkur, så det behövs flera genombrott. Och det kostar tyvärr mycket pengar.