Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Hur fungerar antikroppsterapier? Och hur tar ni dem ett steg vidare?

– Enkelt sagt sprutar vi in antikroppar i blodet, som sedan tar sig till hjärnan och fäster på skadliga Alzheimerproteiner. Det signalerar till kroppen att de här proteinerna i hjärnan ska städas bort. Jag hyser gott hopp om att det första läkemedlet av den här typen snart kommer att godkännas. Jag och min forskargrupp arbetar därför på nästa generations antikroppar, som vi hoppas ska bli ännu effektivare.

Ni vill göra det enklare för läkemedlet att hitta fram till sitt mål?

– Ja, den stora utmaningen är att hjärnan har en barriär som hindrar stora molekyler, som antikroppar, att komma in. Vi har därför modifierat vår antikropp så att den kan åka snålskjuts med kroppens eget transportsystem in i hjärnan, ungefär som en trojansk häst. Vår tanke är att det ska leda till högre koncentrationer av läkemedlet i hjärnan och därmed starkare effekt.

Samtidigt kartlägger ni vad som faktiskt händer i hjärnan?

– Ja, vi vill lära oss mer om behandlingens mekanismer. Vart i hjärnan tar antikropparna vägen? Och exakt vad gör de där inne? Det är av naturliga skäl svårt att följa detta i en levande hjärna och därför saknas det kunskap. Vi arbetar med nya metoder för att lära oss mer, vilket på sikt kan ge ännu bättre läkemedel.

Det verkar som att ert arbete går bra?

– På ett övergripande plan gör vi hela tiden framsteg. Vi har fått bra grundläggande insikter och är även mycket hoppfulla. Nu gäller det bara att vi får tillräckligt med finansiering för att kunna fortsätta i samma takt.

Varför måste hjärnforskningen få bättre resurser?

– Alzheimers sjukdom är inte bara en av våra värsta hjärnsjukdomar, den är också väldigt vanlig och extremt kostsam. Tyvärr tror jag inte att det kommer räcka med en enda mirakelkur, så det behövs flera genombrott. Och det kostar tyvärr mycket pengar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.