Hjärnfonden
Ge en gåva
Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Hur fungerar antikroppsterapier? Och hur tar ni dem ett steg vidare?

– Enkelt sagt sprutar vi in antikroppar i blodet, som sedan tar sig till hjärnan och fäster på skadliga Alzheimerproteiner. Det signalerar till kroppen att de här proteinerna i hjärnan ska städas bort. Jag hyser gott hopp om att det första läkemedlet av den här typen snart kommer att godkännas. Jag och min forskargrupp arbetar därför på nästa generations antikroppar, som vi hoppas ska bli ännu effektivare.

Ni vill göra det enklare för läkemedlet att hitta fram till sitt mål?

– Ja, den stora utmaningen är att hjärnan har en barriär som hindrar stora molekyler, som antikroppar, att komma in. Vi har därför modifierat vår antikropp så att den kan åka snålskjuts med kroppens eget transportsystem in i hjärnan, ungefär som en trojansk häst. Vår tanke är att det ska leda till högre koncentrationer av läkemedlet i hjärnan och därmed starkare effekt.

Samtidigt kartlägger ni vad som faktiskt händer i hjärnan?

– Ja, vi vill lära oss mer om behandlingens mekanismer. Vart i hjärnan tar antikropparna vägen? Och exakt vad gör de där inne? Det är av naturliga skäl svårt att följa detta i en levande hjärna och därför saknas det kunskap. Vi arbetar med nya metoder för att lära oss mer, vilket på sikt kan ge ännu bättre läkemedel.

Det verkar som att ert arbete går bra?

– På ett övergripande plan gör vi hela tiden framsteg. Vi har fått bra grundläggande insikter och är även mycket hoppfulla. Nu gäller det bara att vi får tillräckligt med finansiering för att kunna fortsätta i samma takt.

Varför måste hjärnforskningen få bättre resurser?

– Alzheimers sjukdom är inte bara en av våra värsta hjärnsjukdomar, den är också väldigt vanlig och extremt kostsam. Tyvärr tror jag inte att det kommer räcka med en enda mirakelkur, så det behövs flera genombrott. Och det kostar tyvärr mycket pengar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta